1. ”Vi måste börja tänka annorlunda kring vården”
Capio S:t Görans Sjukhus har testat konceptet virtuell slutenvårdsavdelning – och erfarenheterna är enbart positiva.
Förbättringsarbete Behöver du ny inspiration till ert förbättringsarbete? Under året som gått har Kvalitetsvård mött många engagerade vårdproffs som frikostigt delat med sig av sina erfarenheter och bästa förbättringsknep. Här är fem case som våra läsare uppskattat allra mest:
Capio S:t Görans Sjukhus har testat konceptet virtuell slutenvårdsavdelning – och erfarenheterna är enbart positiva.
”Komplikationerna minskar betydligt om patienten får vård i hemmet” berättar Gunilla Wahlström som är verksamhetschef på Medicinkliniken där modellen nu har testats.
Virtuell vårdavdelning går ut på att patienter som är inskrivna på vårdavdelningen kan få del av sitt vårdtillfälle i hemmet i stället för på sjukhuset. Patienten får först vård inneliggande på kliniken. Men istället för att stanna där hela vårdtiden får de ett erbjudande om att flytta hem när de är stabila.
Läs mer om hur en virtuell vårdavdelning fungerar här
Det digitala verktyget Stelpa innebär att patienten själv kan delta i sin journalföring. Verktyget bygger på ett system med tydliga mallar, checklistor och illustrationer. Allt görs direkt i en digital miljö på mobilen eller surfplattan. Sedan går informationen rakt in på rätt plats i journalsystemet.
– Nu kommer patientens egna ord in i journalen, det har aldrig hänt tidigare, och det är en stor fördel. Det minskar risken för fel eller missförstånd när vi i vården ska tolka det som patienten säger. Kvaliteten på journalanteckningarna blir bättre, konstaterar Linda Vogt på Aleris Närsjukvård.
Så här fungerar verktyget i praktiken
Kan mobila akutläkare bidra till att fler patienter slipper åka in till sjukhuset för att få behandling?
Det ville akutläkare David Hallberg ta reda på. Våren 2022 drog han igång ett pilotprojekt med en mobil akutläkarenhet som hjälper patienten på plats i hemmet. Satsningen har visat sig vara lyckosam – tre av fyra patienter kan få hjälp utan att behöva uppsöka aktuen.
Här delar David Hallberg med sig av sina erfarenheter
Från ett medarbetarengagemang i botten till toppnoteringar – på bara två år. Hur lyckas man med det? Neda Kusljic på Capio Specialistvård Motala berättar om de utmaningar hon mött.
– Jag insåg att vi skulle vara tvungna att lyfta på alla tunga stenar, och att det skulle göra ont. Men min styrka är kanske att jag är bekväm med att vara obekväm, säger hon.
Hela intervjun kan du läsa här
Vad innebär det att jobba personcentrerat? Och hur kan man mäta det? I Region Skåne finns det nu ett verktyg som hjälper både chefer och medarbetare att kvalitetssäkra ett personcentrerat förhållningssätt.
Helene Ahnlund är dövblindpedagog och utvecklingsledare för dövblindmottagningen i Lund där man även har varit med som testpiloter i utvecklingen av verktyget. Hon berättar att det hon uppskattar allra mest är att verktyget ger ett bra stöd för samtal och reflektion.
– Det hjälper oss att stanna upp och fundera över hur vi jobbar personcentrerat och hur vi kan bli ännu bättre, berättar Helene Ahnlund.