Bättre kvalitet när patienten blir delaktig i sin journalföring

– Fördelarna är många, för både patienterna och för personalen. Framför allt gör det patienterna mer delaktiga i sin vård, men det minskar också administrationen, höjer kvaliteten och gör att vi kan lägga mer tid i mötet med patienten, säger hon.

Patientens egna ord

Verktyget bygger på ett system med tydliga mallar, checklistor och illustrationer. Hjälpmallar och bilder gör det lättare att beskriva exempelvis smärta eller sväljförmåga. Checklistorna blir ett stöd så att vårdpersonalen ställer rätt frågor och inget glöms bort.

Allt görs direkt i en digital miljö på mobilen eller surfplattan. Sedan går informationen rakt in på rätt plats i journalsystemet.

– Nu kommer patientens egna ord in i journalen, det har aldrig hänt tidigare, och det är en stor fördel. Det minskar risken för fel eller missförstånd när vi i vården ska tolka det som patienten säger. Kvaliteten på journalanteckningarna blir bättre, konstaterar Linda Vogt.

Svaren tenderar att bli ärligare

I en speciell patientportal i sin mobil kan patienten även fylla i frågeformulären själv, exempelvis innan det första inskrivningssamtalet eller inför ett läkarbesök.

– Det sparar tid under själva mötet när alla redan har läst in sig, och ger samtidigt ett mer kvalitativt samtal med patienten. 

Under arbetet med verktyget har man lagt märke till att svaren dessutom tenderar att bli ärligare när patienten svarar på egen hand. När patienten exempelvis fyller i sitt IPOS själv vågar de berätta och vara mer exakta i sina svar jämfört tidigare då de gjorde detta tillsammans med personalen. IPOS är ett validerat skattningsinstrument med frågor som behandlar fysiska, psykologiska och sociala områden för att bättre förstå patientens situation och behov.

– Det gör att vi, när vi sedan möter patienten, kan lägga vår tid på det som patienten har angett är viktigast just nu. Här kan man verkligen börja prata om att patienten blir delaktig i sin vård och att vi byter administrationsarbete mot patienttid.

Ger förslag på åtgärder

Det finns dessutom ett digitalt beslutsstöd i webbportalen. Verktyget räknar exempelvis automatiskt ut olika skattningsindex, som NVP, Downton fall risk index, och MNA. Om det finns risk för exempelvis undernäring eller fallolyckor signalerar systemet och ger även förslag på lämpliga åtgärder.

Verktyget kommer till nytta inom många olika delar av vårdprocessen, till exempel vid inskrivning, behandling, läkemedelsgenomgång och uppföljning. Linda Vogt konstaterar att verktyget bidrar till att man kan lägga tid på rätt saker.

– Med de utmaningar som vården har idag så måste vi arbeta med att få bort dubbelarbete och administration inom alla delar, och verktyget är en viktig del för att vi ska lyckas. Bara genom att använda verktyget vid inskrivningar har vi sparat mellan 20 och 30 procent tid som vi nu kan använda för att vårda våra patienter.

I webbportalen finns även funktioner för att automatisera vårdprocesserna. Här är det systemet som driver patienten genom alla delarna från inskrivning till utskrivning. Något som en sjuksköterska eller annan vårdpersonal vanligtvis gör.

Om en läkare exempelvis ändrar i medicineringen för smärta skickar systemet automatiskt ut sms och ber patienten fylla i sin smärtnivå i patientportalen under ett antal dagar. På så vis får läkaren automatiskt en uppföljning av hög kvalitet som säkerställer att medicineringen ger önskad effekt.

Lätt att göra rätt

Verktyget används numera i många olika typer av verksamheter, både inom den basala hemsjukvården, i geriatrisk verksamhet och inom avancerad sjukvård i hemmet, ASIH.

Linda Vogt konstaterar att mallarna gör att dokumentationen får högre kvalitet. Det är ingenting som missas, informationen kommer in där den ska i journalen och det blir lättare för vårdpersonalen att hitta informationen. Dessutom säkerställer de att alla gör på samma sätt.

– Kvaliteten blir bättre när vi har en enhetlig struktur och gemensamt arbetssätt. Det är en stor fördel, framför allt när det kommer nyanställda där stora delar nu sköts genom verktyget som direkt visar hur man ska arbeta. Det ska vara lätt att göra rätt, säger Linda Vogt.

Kan utvecklas för fler områden

Linda Vogt tänker sig att man i framtiden även skulle kunna använda systemet för egenmonitorering i hemmet, som del i omställningen till nära vård.

– Vi har ju redan stora möjligheter för patienter att själva monitorera exempelvis puls, blodtryck och vikt, och nästa steg skulle vara att mäta fler saker samt att systemet automatiskt reagerar om en patients värden förändras över en viss nivå.

Hon konstaterar att patienterna är mer digitala idag. Man skulle spara många resor till vården om patienterna kunde göra saker där de befinner sig, istället för där vården är placerad.

– Förhoppningsvis skulle vi kunna jobba lite mer preventivt, så att patienterna inte behöver åka in till sjukhuset eller vårdcentralen lika ofta som idag. Detta skulle vara till stor nytta för exempelvis patienter med hjärtproblem eller diabetes, säger Linda Vogt.