Inga produkter i varukorgen.
Forskning för bättre livskvalitet hos cancersjuka
Cancervård Nu vill forskare vid Högskolan i Gävle ta reda på vad vården kan göra för att i vardagen stötta fler cancerpatienter att vara mer aktiva, trots sjukdom och ofta tuffa behandlingar.
Den som lyckas hålla igång sin fysik och sina vardagliga funktioner även under en cancerbehandling har bättre förutsättningar att uppnå en god livskvalitet, både under och efter sjukdomen. Det har många studier visat.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det kan finnas så många olika hinder som gör att man till exempel inte rör på sig. Det kan förstås ofta vara fysiska hinder, men det kan också handla om brist på information eller psykologiska, tankemässiga, hinder, säger Anna Efverman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle till Kvalitetsvård.
Just nu har ungefär 450 cancerpatienter deltagit i en studie där Anna Efverman med kolleger studerar deras symptom, egenvård och aktivitet under den tid då de behandlas. Deltagarna är vuxna i olika åldrar och med olika cancerdiagnoser. De kommer också att följas upp efter sin behandling. Även drygt 200 vårdpersonal beskriver i en enkät vilka underlättande respektive hindrande faktorer man ser för fysisk aktivitet inom cancerrehabilitering.
En förhoppning är att kunna ringa in de grupper och individer som man ser behöver ett extra stöd för att upprätthålla aktivitet och rörelse, och att ringa in hur detta stöd bäst kan ges.
– Vilka hinder behöver övervinnas? Vi vet från andra studier att fysisk aktivitet, och att på andra sätt behålla så mycket av sina normala vardagsfunktioner som möjligt, är av stor betydelse för livskvaliteten. Därför skulle det vara bra om vi kunde hitta de bästa sätten att implementera mer stöd för detta i den vanliga rutinsjukvården.
Som en del av en tidigare studie har Anna Efverman tillsammans med kollegan Beata Bergius Axelsson funnit att de patienter som kände sig delaktiga i sin egen cancervård också upplevde en högre livskvalitet.
– Det var en ganska liten forskningsfråga i det stora hela i studien, och vi kan inte säga att vi vet varför de som kände sig delaktiga också kände en högre livskvalitet. Men vi såg att vissa grupper, till exempel äldre män och personer som lever ensamma, fanns bland de som inte kände sig delaktiga i sin egen vård.
Även för denna grupp – och för andra individer som behöver det – kan det vara av vikt att hitta stöd som kan implementeras i vården, så att patienten uppmuntras lite extra att bli delaktig i sin vård, resonerar Anna Efverman.
Läs hela artikeln om delaktighet och livskvalitet
