Inga produkter i varukorgen.
Ineffektiva försök att korta vårdköerna
Vårdköer De satsningar som staten gjort för att komma åt långa väntetider inom vården har inte varit effektiva. Det visar Riksrevisionens granskning som menar att uppföljningen måste bli bättre.
Insatser för att korta vårdköerna har inte varit effektiva. Foto: Adobe Stock
Långa väntetider har länge varit ett problem inom hälso- och sjukvården. Staten har därför genomfört flera satsningar genom åren. Vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp inom cancervården är några av de tyngsta.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Är en komplex fråga
Men trots det är väntetiderna fortfarande långa. I en granskning konstaterar Riksrevisionen nu att satsningarna har haft små effekter.
– Väntetider i vården är en komplex fråga. Det krävs en kombination av styrmedel för att det ska fungera effektivt. I våra rekommendationer lyfter vi bland annat vikten av att stärka uppföljningen och att anpassa styrningen efter regionernas olika organisationer, arbetssätt och förutsättningar, säger Helena Lindberg, riksrevisor i en kommentar till rapporten.
Flera utmaningar med styrningen
I rapporten har Riksrevisionen granskat vårdgarantin, kömiljarden och standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Granskningen pekar på flera utmaningar:
- Vårdgarantin. Fyller en funktion genom att sätta ramar för väntetiderna. Men eftersom väntetiderna fortsätter att försämras verkar det inte vara ett effektivt styrmedel.
- Kömiljarden. Hade en viss effekt när den introducerades, men det är osäkert om det berodde på att fler faktiskt fick vård eller på administrativa åtgärder, som rensade väntelistor.
- Standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Satsningen stimulerar till verksamhetsutveckling och införandet har lett till kortare väntetider för flera cancerdiagnoser. Men skillnaderna i väntetider mellan regionerna har inte minskat och det finns tecken på att väntetiderna ökat efter pandemin.
Granskningen visar också att statens styrning riskerar att leda till undanträngning av patienter med större vårdbehov när vårdgivarna försöker hålla sig inom tidsgränserna.
Utvärdera mera
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att bland annat:
- Stärka uppföljningen, exempelvis genom att förbättra kvalitet och innehåll i den nationella väntetidsstatistiken.
- Följa upp den nya kömiljardens effekter.
- Följa upp effekter av standardiserade vårdförlopp på patienternas vårdutfall.
- Minska risken för att de statliga styrmedlen leder till undanträngning.
