Inga produkter i varukorgen.
Kvalitetsregister – en tidstjuv för barnmorskor
Barnmorskor och chefer värderar mödrahälsovårdsregistret positivt, men den administrativa bördan är för stor och stjäl tid från patientmöten. Det visar en ny avhandling från barnmorskan och forskaren Kerstin Petersson. Hennes granskning visar att registerdatan håller god kvalitet och att teckningsgraden och samstämmigheten mellan journaldata och registerdata är hög. I själva verksamheterna används datan för uppföljning och kvalitetssäkring.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Av chefer används registren för att visa medarbetare och diskutera hur verksamheten ligger till och för att göra jämförelser. Vi ser att de leder till att kvalitetsfrågor fångas upp och att förbättringsprojekt startas.
Kerstin Petersson har också tittat på hur den enskilda barnmorskan handskas med kvalitetsregistren. Även här är tongångarna om själva registren positiva, men det administrativa arbetet tar för mycket tid.
– Det stjäl tid från patientmöten. Min tolkning är att det inte heller bara är den faktiska tid som arbetet tar, utan att man inte har fullt fokus i patientmötet då man ska hoppa in och ut ur olika system och inte enbart kan vara här och nu med patienten.
Många barnmorskor önskade it-system som kommunicerar med varandra för att slippa dubbelregistreringar. Kerstin Petersson berättar att detta inte fanns när hon började med studien för fyra år sedan, men att studieresultaten varit en del i att man idag har utvecklat systemet så att journaldatan direkt överförs till registret.
– Det är bra men inte så enkelt, barnmorskor behöver fortfarande skriva in vissa variabler manuellt. Jag tror ändå graviditetsregistret ligger lite i framkant. Jag upplever också en skillnad i intervjuer från 2012 och nu 2016, arbetsuppgiften ses inte lika betungande. Man lär sig ett system och nu är kvalitetsregistren en så etablerad del av sjukvården, min känsla är att man ser nyttan med dem, berättar Kerstin Petersson.
En annan lösning är att avlasta barnmorskorna är att en undersköterska eller sekreterare hjälper till med uppgifter som inte kräver en barnmorskas kompetens.
Det Kerstin Petersson ser som en intressant fråga att titta närmare på framöver är just kvalitetssäkring av journaldatan som förs in och att registren är relevanta.
– Tiderna förändras och registren behöver innehålla relevanta frågor för verksamheterna, de ska fungera som ett stöd och förbättringsverktyg och har inget egenvärde.
Avhandlingen
Det svenska mödrahälsovårdsregistret: studier av intern validitet, registeranvändarnas erfarenheter och registerutfall, samt barnmorskors erfarenheter av svensk mödrahälsovård är skriven av Kerstin Petersson vid Institutionen för Klinisk Vetenskap, Obstetrik och Gynekologi vid Umeå universitet. Kerstin Petersson arbetar på Södersjukhuset som samordningsbarnmorska för mödrahälsovården i Stockholms läns landsting. Sedan 2013 är hon ordförande för arbetsgruppen för mödrahälsovård inom Graviditetsregistret.
Avhandlingen baseras bland annat på en enkätstudie med 989 barnmorskor och individuella intervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovård. Det de lyfter fram som det största stödet i sitt arbete är tydliga riktlinjer, kontinuerlig information och utbildning om nyheter och forskning. Även ett gott samarbete mellan olika verksamheter i vårdkedjan ses som en viktig del.
