När en läkare ska bedöma en sjukskrivning är det flera faktorer som påverkar. Grunden är den kliniska undersökningen. Men det är också viktigt att väga in patientens liv på jobbet och privat, inte minst när det handlar om depression och utmaning.
Läkare sjukskriver utan kontakt med arbetsgivaren
Forskning Nästan nio av tio läkare i primärvården anser att ett sjukskrivningsbeslut blir bättre om de har kontakt med patientens arbetsgivare. Men det är bara fyra av tio läkare som har den kontakten.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Få tar kontakt med arbetsgivaren
I en avhandling vid Göteborgs universitet har Paula Nordling undersökt läkarnas kontakter med arbetsgivare vid sjukskrivning. Hennes studier tyder på att läkare skulle behöva ett bättre stöd i den processen.
86 procent av primärvårdsläkarna ansåg att kontakter med arbetsgivare var viktigt för kvaliteten på deras arbete med sjukskrivning. Men bara 39 procent rapporterade att de hade kontakt med arbetsgivare, själva eller via annan hälso- och sjukvårdspersonal.
– Läkare tycker att detta är svårt, och med all rätt. Det är en komplex uppgift där läkare inte har fullt ut det stöd de behöver, säger Paula Nordling, disputerad vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Saknar stöd från cheferna
Paula Nordling noterade även en del intressanta skillnader. Läkare som samarbetade med andra yrkeskategorier på vårdcentralen, eller med den som koordinerade rehabiliteringsinsatser, hade i högre utsträckning kontakt också med patienters arbetsgivare.
Läkarnas nöjdhet med arbetsgivarkontakterna var i sin tur kopplad till huruvida de ansåg sig ha stöd från sin chef och tillräckliga resurser i arbetet med sjukskrivningar.
Verktyg för samtal
För att underlätta kontakter mellan läkare, patient och arbetsgivare har Paula Nordling därför utvecklat ett enkelt kommunikationsstöd.
Det består av av ett frågeformulär, Resurslappen, med 20 frågor. Vissa av frågorna besvarar patient och läkare gemensamt, andra svarar patienten på tillsammans med sin chef eller arbetsledare.
Resurslappen användes i en randomiserad studie i primärvården – med goda resultat.
Paula Nordling kan konstatera att upplägget bidrog till förbättrad kommunikation om hälsa och arbetssituation. Men även till ökad förståelse av hur psykiska tillstånd kan påverka arbetsförmågan.
Tid, riktlinjer och stöd från ledningen
Enligt Paula Nordling tyder resultaten i hennes avhandling på att det behövs insatser på både individ- och organisatorisk nivå för att stärka läkares arbete med sjukskrivningsärenden. Förutom mer utbildning i försäkringsmedicin behöver läkare mer kunskap om det komplexa samspelet mellan individ och kontext i sjukskrivningssituationen.
Dessutom behöver läkare de organisatoriska förutsättningarna för att göra ett bra arbete i sjukskrivningsärenden.
– Konkreta resurser i form av tid, riktlinjer, stöd från ledningen, och möjligheter till samarbete både inom och utanför kliniken kan underlätta läkares bedömningar av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning, säger Paula Nordling.