Internetbaserad behandling har blivit allt vanligare inom primärvården. Idag finns det ofta som alternativ till samtalsterapi på plats med en psykolog om man exempelvis har ångest.
Mindre ångest när patienten kan påverka behandlingen
Patientinvolvering Patienter som får möjlighet att påverka utformningen av sin behandling minskar sin ångest mer än de som får en mer standardiserad behandling. Dessutom upplever de en högre känsla av kontroll. Det framgår av en ny avhandling i psykologi från Göteborgs universitet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
En ny avhandling visar nu att det är bra om patienten själv kan vara med och planera denna typ av behandling.
Involvering ledde till större förbättring
Patienter som fick möjlighet att själva påverka sin behandlingsplan visade större förbättringar i ångestsymtom vid behandlingens slut. Det handlar om att de fick möjlighet att påverka längden på behandlingen och innehållet utifrån olika behandlingsavsnitt.
− Resultaten talar för en skräddarsydd och personcentrerad vård. Det visar att patienters deltagande och inflytande över sin behandling är centrala faktorer för att främja hälsa och välbefinnande, säger Linnea Nissling, som är legitimerad psykolog och avhandlingens författare i ett pressmeddelande.
Större känsla av kontroll
Tillsammans med sina kollegor genomförde Linnea Nissling bland annat en studie inom primärvården i Västra Götalandsregionen. I studien deltog 55 vuxna som led av problem med ångest.
Patienterna blev slumpmässigt indelade i två olika grupper. Hälften fick genomgå en standardiserad version av internetbaserad terapi. Hälften fick däremot möjlighet att välja och skräddarsy sin behandling.
Förutom de positiva effekterna på patienternas ångestnivåer visar resultaten att patienterna som fick inflytande faktiskt också uppgav en ökad känsla av kontroll.
Ökad livskvalitet
I en annan studie undersökte Linnea Nissling och hennes kollegor ett internetbaserat behandlingsprogram som fokuserar på att stärka patienternas egna värderingar och låta dessa bli vägledande i behandlingen. Här deltog 52 ungdomar i åldrarna 15 till 19 år som led av problem med ångest. Genom lottning hamnade de antingen i en behandlingsgrupp eller en väntelista.
Behandlingen gav flera positiva effekter. Den minskade antalet personer som uppfyllde kriterier för en ångestdiagnos efter behandling, men ökade även den självrapporterade livskvaliteten och förmågan att agera flexibelt utifrån situationen och utifrån långsiktiga värderingar.
Slutsatsen från studierna är att det finns ett behov av att förstärka patientens inflytande i den egna vården.