Nytt kvalitetsregister för hasardspelsyndrom

–Oerhört viktigt, säger Anders Håkansson, professor i spelberoende vid Lunds universitet och chef för den regionala behandlingsenheten för spelberoende i Malmö.

Han står också bakom initiativet att starta och driva ett helt nytt kvalitetsregister för vården för patientgruppen. Vården har hittills har varierat stort över landet.

–Innan lagändringen var det ingen som riktigt hade ansvar för patientgruppen. Både kommuner och landsting kunde säga nej till en vårdsökande. Nu är det fastslaget att båda har ett ansvar och att patienterna måste erbjudas vård.

Man räknar med att en halv procent av befolkningen har diagnosen spelberoende, eller hasardspelsyndrom som den numera kallas.

– För dem är spelberoendet förenat med ett stort psykiskt lidande. Vi har också sett i forskningen att det för många av dem finns en samsjuklighet med andra diagnoser. Det kan vara depression, det kan också vara andra beroendesjukdomar, framförallt alkoholberoende. Det är inte så för alla, men det förekommer ganska ofta.

Ännu så länge är resultatet av vården för spelberoende inte särskilt väl beforskad. Men det har framkommit i studier att den lämpligaste behandlingsformen är KBT, antingen individuellt eller i grupp.

–Här i Skåne erbjuder vi både och, det kan variera mellan individer vilken variant man passar för. En del vill ha den individuella behandlingen, medan andra uppskattar det extra stöd en grupp kan ge, säger Anders Håkansson.

Ett fyrtiotal personer deltar just nu i behandlingen som Region Skåne erbjuder, och sedan starten av behandling för den här gruppen för lite mer än två år sedan har sammanlagt runt 200 personer deltagit.

Dagens spelmarknad med många lättillgängliga spel via nätet leder till att spelproblem ofta eskalerar snabbare än förr.

–Vi ser inte att den gör att de spelberoende blir fler, men problemen kan ofta bli svårare för dem som har diagnosen.

Kan man vara spelberoende om man ständigt spelar på sin dator, även om det inte handlar om pengar?

–Det vi behandlar är hasardspelsyndrom, då handlar det om spel där man också förlorar pengar. Men på sikt tror jag att diagnosen dataspelsberoende kan komma även för spel utan pengar, när spelandet blir alltför uppslukande. Det har funnits med i diskussioner för nya diagnoskriterier under några år redan.

På flera håll i landet har det tidigare alltså inte erbjudits någon vård alls för spelberoende. Genom det nya registret hoppas man kunna följa upp att vården som nu lagstadgats också blir jämlik över hela landet. Såväl forskare som politiker och vårdens aktörer får också genom registret en möjlighet att följa trender i vårdsökande och behandlingsutbud för gruppen.

Likställdes med andra beroenden 2013

Diagnosen spelberoende – numera hasardspelsyndrom – var tidigare inte betraktad som ett beroende av samma slag som andra beroendesjukdomar.  2013, i den femte upplagan av amerikanska DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) likställdes den med andra beroendetillstånd som alkohol och narkotika.

Enligt kriterierna för diagnosen ska patienten lida av:

Ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende som leder till kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning som tar sig uttryck på fyra (eller fler) av följande sätt under en 12-månadersperiod:

Tänker ständigt på spel. Behöver spela med allt större summor för att uppnå önskad spänningseffekt. Kontrollförlust. Har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande. Blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa eller sluta med spelet. Flykt. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, skuld, ångest eller depression. Jagar förluster. Försöker vinna tillbaka bortspelade pengar. Lögner. Ljuger för andra om vidden av sitt spelande. Sociala konsekvenser. Har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelet. Ekonomiskt beroende. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk krissituation till följd av spelet.

En halv procent av befolkningen uppfyller enligt beräkningar fyra eller fler av dessa kriterier och har därmed diagnosen hasardspelsyndrom. Därtill beräknas ytterligare runt en och en halv procent ha spelproblem som inte är lika långtgående.

Kvalitetsregistret för vård av spelberoende blir ett av Sveriges idag cirka 100 kvalitetsregister, och ett av 20 som drivs från Region Skåne