”Mätbara mål för jämlik vård behövs”
* Inför mätbara mål för arbetet med att få en mer jämlik vård.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
* Utbilda all vårdpersonal om skillnader i hälsa och vårdbehov mellan olika socioekonomiska grupper.
Det är två förslag från Cancerfonden efter Cancerfondsrapporten 2018 som visar på ett starkt samband mellan utbildning och risken att dö i cancer.
Rapporten visar att lågutbildade kvinnor löper 40 procents större risk än högutbildade att dö av sin cancer. För lågutbildade män är riskökningen nästan lika stor, 36 procent. Rapporten bekräftar och förstärker den bild av ojämlikhet kopplad till socioekonomisk status som konstaterades i en liknande studie från Socialstyrelsen 2011.
– Trots en lagstadgad rätt till jämlik vård löper personer med låg socioekonomisk status betydligt högre risk att dö i cancer jämfört med välbeställda personer, skriver Cancerfonden i en kommentar till rapporten.
Rapportens slutsats är att samhällets styrning på olika sätt måste bli bättre för att motverka ojämlikheten. Det är förvisso känt att lågutbildade har en lägre benägenhet att delta i screening och att de inte själva ställer samma krav på vården som högutbildade, men det finns också omotiverade skillnader som kan bero på hur vårdpersonalen bemöter patienterna, enligt Cancerfonden.
Insjuknandet i cancer är ungefär lika högt för lågutbildade som för högutbildade. Däremot drabbas lågutbildade i högre grad av vissa cancersjukdomar, lungcancer är exempelvis betydligt vanligare hos lågutbildade kvinnor jämfört med högutbildade. Tre cancersjukdomar är dock vanligare bland högutbildade: bröstcancer, malignt melanom och prostatacancer. Men de stora skillnaderna ligger i överlevnad.
Sannolikheten att få en korrekt cancerdiagnos i ett tidigt tumörstadium varierar mellan grupperna, det har tidigare Socialstyrelsen visat i en utvärdering. Personer med kortare utbildning får sämre tillgång till de åtgärder inom diagnostik som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Högutbildade män med prostatacancer får till exempel genomgå skelettundersökning i större utsträckning än lågutbildade, och högutbildade med lungcancer har kortare väntetider från remiss till diagnos.
Cancerfondsrapporten 2018 baseras på data för åren 1998 – 2015 som har hämtats från Socialstyrelsens cancerregister respektive dödsorsaksregister och har tagits fram av revisions- och analysföretaget EY.
Ladda ned Cancerfondsrapporten 2018
