Det är relativt ovanligt att svenska sjukhus använder sig av interna personalpooler för att lösa bemanningen. Nu har ett svenskt forskarteam vid Chalmers tittat närmare på den här typen av lösningar.
Personalpooler kan bidra till effektivare vård
Bemanning Smartare planering, ökad patientsäkerhet och ett mer effektivt sätt att använda resurserna. Forskare vid Chalmers har studerat pooling, ett arbetssätt som har stor potential att lösa bemanningen inom vården.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Ser flera fördelar
Studien pekar på en mängt fördelar. Så här sammanfattar forskarna resultaten i en artikel på Chalmers webbsajt:
- Interna personalpooler har stor potential för att förbättra kapaciteten i sjukvården. Variationer i olika vårdenheters kapacitet kommer i viss mån att ta ut varandra, vilket innebär långsiktiga fördelar för alla enheter som deltar i poolen.
- Vinsterna för vårdgivarna är en bättre överblick över tillgänglig kapacitet och potentiellt förbättrad arbetsmiljö.
- För vårdtagare och patienter kan poolning dessutom innebära kortare köer, ökad servicegrad och ökad patientsäkerhet.
Poolning innebär att man avdelar personalkapacitet som går in och jobbar i de delar av organisationen där det för tillfället råder brist på personal. Det kan exempelvis vara på grund av sjukdom eller att efterfrågan på en viss typ av vård är hög.
Få använder sig av pooling
Det är fortfarande få sjukhus som använder sig av pooling för att hantera flaskhalsar. Ett exempel är enheten Bemanningsservice på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De arbetar med poolning av personal främst när det gäller sjuksköterskor och undersköterskor
Mer läsning om studien finns i den vetenskapliga artikeln: Staff pooling in healthcare systems – results from a mixed-methods study.