Psykiatrins låga status gör att både personal och patienter hamnar i kläm.
Psykiatrins underläge försvårar god vård
Mer forskning och goda resultat behövs för att höja psykiatrins status, enligt överläkare Cecilia Brain.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Cecilia Brain, överläkare i psykiatri på Sahlgrenska universitetssjukhuset, har undersökt stigma inom psykiatrin. Hon menar att psykiatrin dras med en sociopolitisk belastning och inte alltid har betraktats som en regelrätt medicinsk specialitet bland andra.
– Psykiatrisk personal är inte alltid väl ansedda av övriga kollegor inom vården. Psykiatriska kliniker har traditionellt varit placerade långt borta på mentalsjukhus, och psykosmottagningar får namn som exempelvis ”Solrosen” för att dölja vad de egentligen är, säger hon.
Konsekvenserna kan bli underbemanning, hög personalomsättning och svårighet att behålla meriterade specialister. Och det försvårar en effektiv, sammanhållen och personcentrerad vård.
Psykiatrin behöver bli bättre på att forska och visa på goda resultat, kvalitet och goda exempel, menar Cecilia Brain. Men den psykiatriska forskningen är eftersatt.
– Det är betydligt lättare att få forskningsanslag för exempelvis hjärtkirurgi, säger hon.
Hon pekar även på vikten av att från ledningshåll lyfta psykiatrikerns roll och inkludera dem i teamarbetet. De har det medicinska patientansvaret och generellt sett den högsta medicinska expertisen men är idag ofta sedd som en ensamspelare.
Evidensbaserat tänkande är relativt nytt inom psykiatrin. Gränsdragningen mellan olika discipliner, som psykologi, filosofi och själavård har ofta varit otydlig. Psykiatrins uppdrag behöver bli tydligare för att dess ställning inte ska undermineras, menar Cecilia Brain.