Region Halland vill framtidsanpassa vården – med hjälp av Bostonexpertis

– Tesen är att vi måste titta på hela sjukvårdssystemet om vi vill förändra eller utveckla nya processer, annars får vi inte någon systemeffekt. Och det ville vi ha hjälp med, säger Ann Ekberg-Jansson, nuvarande projektledare och FoU-chef i Region Halland.

Att man valde just BWH i Boston berodde på att de har lyckats hitta lösningar på likartade utmaningar som Region Halland har. Samarbetsavtalet innebär tre huvudområden: att utveckla metoder för analyser av redan befintliga data, att utveckla akutprocessen med syfte att minska kostnader och förbättra akutvården, och att skapa utökade möjligheter till forskning inom Region Halland.

Samarbetet pågår i tre år, det andra året har nu gått. Vad har hänt när det gäller metoder för dataanalyser?

– Under det första året har vi arbetat med ett befintligt datavarulager för att överföra ”know how” till oss. Då analyseras data på ett annat sätt än vi är vana att göra, i syfte att förstå hela kedjan. Det handlar om specifik kunskap som har överförts till några nyckelpersoner i vår organisation, exempelvis controllers som jobbar med verksamhetsutveckling på central nivå. Det här unika sättet att analysera data kan utgöra ett förstärkt stöd för politiker och tjänstemän i deras beslut.

Har samarbetet fungerat bra?

– Det har tagit mycket tid för amerikaner att förstå det svenska systemet som skiljer sig en hel del från det i USA. Man hade inte följt juristernas rekommendation vid starten av arbetet beträffande datahantering, och det saknades nödvändiga avtal. Detta har vi nu åtgärdat. Med det här som grund får vi ett fungerande arbetssätt, och när vi lämnar samarbetet ska vi kunna göra analyserna själva.

Hur långt ni har hunnit med akutprocessen?

– I akutprocessen har vi samarbetat med både akutläkare och forskare från BWH. De har också ett system som introducerades för våra ekonomer och som visar realistisk resursfördelning, en totalkostnad per patient. Då räknar man in allting, från exempelvis blodprov vid ankomst, läkemedel som ges under vårdtiden, vilka personkategorier som är involverade i vården och liknande. Det här kommer evalueras mot nuvarande system, men kan sannolikt så småningom ge en mer rättvisande bild att grunda beslut på.

Det kanske inte låter så revolutionerande, men det har framkommit att 20 procent av våra patienter står för 80 procent av sjukvårdskostnaderna. Och den här gruppen ska man titta närmare på; för att vi ska kunna ge dem bättre vård för en lägre kostnad. Det handlar mycket om akutsjukvård.

– Det kanske mest spännande i sammanhanget är en simuleringsmodell utifrån vår databas, där man kan testa vad olika alternativa vägar och beslut inom vården ger för effekt, samtidigt som man har koll på kvalitetsaspekterna.

Region Halland tittar på sjukvårdsområden med potential till förändring

I forsknings- och samarbetsprojektet med Brigham och Women’s hospital i Boston räknas särskilda insatser för patienter med komplext vårdbehov samt patienter med hjärtsjukdomar ge störst effekt vad gäller förbättrad kvalitet, samtidigt som de är kostnadseffektiva för Region Halland.

Vilka akutprocesser handlar det om?

– Återinläggning av hjärtsjuka är ett exempel. Där skulle man för vissa delar av gruppen kunna göra kostnadsbesparingar genom inläggningar som är organiserade på ett annat sätt, och därigenom kortare, säger Ann Ekberg-Jansson, projektledare och FoU-chef i Region Halland.

Enligt henne skulle ett intressant koncept kunna vara en intagningsavdelning där man redan kan ta en del prover och planera för fortsatt vård, utan att patienten läggs in. I USA kallas det för ”Care Decision Unit”, enhet för vårdbeslut.

– I dag är det inte ovanligt att patienter får ligga på akuten många timmar innan de kommer till en vårdavdelning, och först då börjar man titta på fortsatta åtgärder.

– Vi har också tittat extra på vissa patientgrupper, till exempel på dem med psykisk sjukdom i kombination med diabetes, eller hjärt- och kärlsjuka med förmaksflimmer som vi vet tillhör högkonsumenter av hälso- och sjukvård. Vi vill se hur man skulle kunna erbjuda dessa en bättre och med effektiv vård, helst för en lägre kostnad.

Finns det något konkret så här långt?

– Vi har nyligen inrättat några observationsplatser utifrån ovanstående koncept i Varberg. Det handlar om två eller tre vårdplatser där man använder sig av speciella, evaluerade protokoll – som man vet har gett bra resultat i USA – för vissa diagnosgrupper som ofta besöker akutmottagning. Det här ska hjälpa oss att strukturera en bättre handläggning av patienter med bröstsmärta, astma, KOL och dem med lunginflammation och rosfeber. Patienterna tas om hand på ett säkert sätt men behöver inte läggas in.

Ann Ekberg-Jansson konstaterar vidare, att även en del andra pilotprojekt har lagts upp, stora och små. Det gäller olika områden som till exempel läkemedel, ett regionalt hjärtsviktprojekt med återinläggningar, läkarmedverkan i hemmet och läkarmedverkan i ambulans. Där samlar man också på data och tittar på verksamhetsutveckling.

Hur ska samarbetet stimulera till utökad forskning inom Region Halland?

– Troligen har vi kvar en del forskningssamarbete med Bostonforskarna efter de tre åren. De verksamhetsutvecklingsdelar som Region Halland fått hjälp med att starta med stöd av Bostonexperterna kommer att ingå i det ordinarie sättet att arbeta framöver.

Samarbetet kostar 45 miljoner. Kommer satsningen att löna sig?

– Kunskapen kring hur vi på ett annat sätt kan använda våra befintliga databaser är värd de satsade pengarna, tycker en del. Det är ingen ”quick fix” och vi kommer inte kunna spara pengar direkt, men vi får tankar och idéer för att eventuellt kunna göra det på sikt.

Samarbetet mellan Region Halland och Brigham and Women’s hospital i Boston

• Pågår 2016–2018.

• Syftar till att förbättra akutsjukvården, utveckla analysmetoder för regionens befintliga sjuk- och hälsovårdsdata och skapa bättre möjligheter för forskning. Genom dessa åtgärder ska man öka vårdkvaliteten och samtidigt använda resurserna på bästa tänkbara sätt.

• Kostar 15 miljoner kronor per år, totalt 45 miljoner.

• Teamet från USA leds av Philip Anderson, biträdande professor i akutmedicin vid Harvard Medical School och chef för internationella samarbeten på akutsjukvård vid Brigham and Women’s Hospital. Enligt honom har man där med dessa metoder och åtgärder lyckats minska sina kostnader med 2,7 procent över tre år. Region Hallands årliga budget är cirka 8 miljarder kronor.