Så blir du en lyhörd ledare – och får ett lyhört team

Hon insåg ganska snabbt att uppfattningen av ens egna lyssningsförmåga ofta är ganska verklighetsfrånvänd – oavsett kontext.

– Ibland lyssnade uppdragsgivare på intervjuerna från rummet bredvid. Det kunde vara två personer som var av olika uppfattningar om vad kunden tyckte, men som efter intervjun tyckte att de båda hade fått belägg för deras egen åsikt, säger Annika Telléus.

Lyssnar på olika sätt

Där och då insåg hon att människor lyssnar på väldigt olika sätt. Dessutom lyssnar vi ofta för att få bevis på att just vår ståndpunkt är den rätta. Det är ett beteende som utarmar själva grundsyftet med att lyssna, och som förstärks i stunder av stress.

– Jag började råda mina uppdragsgivare till att aktivt lyssna efter åsikter som inte gick i linje med det de själva tyckte. Annars riskerade de att undermedvetet sålla bort de rösterna, och få ett resultat som inte var sanningsenligt.

Annika Telléus fick blodad tand, och idag arbetar hon helhjärtat med att prata om lyssningsförmåga – dels som föreläsare, dels i hennes podcast med namnet Konsten att lyssna.

Dyster dal för utveckling

Många vet hur det känns att inte bli lyssnade på när man delar med sig av ett budskap. Ännu fler kan nog erkänna sig skyldiga till att någon gång ha varit en dålig lyssnare. Hur gör man då för att slippa fallgroparna?

Annika Telléus kallar det att undvika att ”gå ner i lyssnandets DAL”.

– Det innebär att man ska undvika att Döma, Avbryta och Lösa, säger hon, och tillägger:

– Det är alldeles för enkelt att komma in i ett dömande synsätt och resonera att ”sådär skulle jag aldrig ha sagt, den personen är korkad” redan innan man har lyssnat färdigt. Var lite nyfiken både inåt och utåt, för då kommer du snabbt upptäcka dina förutfattade meningar, säger hon.

Styr samtalet i ny riktning

Avbrytandet är också ett vanligt hinder, förklarar hon. Det handlar sällan om en vilja att tysta, utan mer ofta om att någon vill bekräfta sin kollega genom att inflika och fylla i.

– Man säger ”jaha du menar såhär!”, och så var det inte alls det personen menade – men så styrs samtalet om i en helt annan riktning. Om man istället vågar vara tyst och vänta in den andra, då händer det någonting i rummet, säger hon.

På samma sätt är den tredje delen av akronymen också ofta missriktad omtanke. För en lösning är inte alltid det som efterfrågas.

– Många gånger är det ingen som har bett om en färdig lösning. Om man däremot kan få den man lyssnar på att hitta lösningen inom sig, då ökar chanserna för utveckling.

Mössan öppnar sinnet

Att överhuvudtaget prata om lyssnande som en förmåga som vi kan och bör utveckla, och då inte när krisen redan står inför dörren utan långt innan dess – det är den viktigaste nyckeln förklarar Annika Telléus. Faktum är lyssningsförmågan bästa tränas upp när samtalet inte är präglat av betungande utmaningar.

Och det finns handgripliga sätt att öva.

– Eftersom vi generellt tror att vi lyssnar bättre än vad vi ofta gör tycker jag att det är viktigt att använda sig av minnestekniker. När jag föreläser brukar jag synliggöra vad ett bra lyssnande är med hjälp av en mössa. Det blir väldigt målande, säger hon och tillägger:

– När jag har på mig mössan blir mina öron varma. Jag är helt närvarande i mitt lyssnande och alltså inte distraherad av vare sig yttre eller inre stimuli. Jag sitter inte och väntar på en öppning för att ventilera det jag själv har att säga, säger hon.

Med hjälp av mössan blir det också tydligt när det fokuserade lyssnandet upphör förklarar Annika Telléus. Om det exempelvis är en väldigt känslosam situation kan man uttrycka att ”oj nu blir jag så drabbad av den här situationen så att min mössa åker av, jag lyssnar inte så bra just nu, men jag vill gärna fortsätta samtalet när jag har ett bättre fokus – för det är ett viktigt ämne”.

Man kan också tänka aktivt på hur kroppen är positionerad under ett samtal. En bakutlåtad kropp med fötter som pekar åt ett annat håll än den som pratar – det indikerar ointresse, både för dig själv och för den som vill ha din uppmärksamhet. Att sitta framåtlutad och ha ögonkontakt med den som pratar kommer höja din koncentrationsförmåga, utöver att det känns bättre för den som pratar.

Leda genom att lyssna

En annan viktig aspekt är att alla i en organisation ska känna sig lyssnade på, det kan närmast ses som en form av friskvård.

– Jag har varit ute på uppdrag där chefer säger till mig att ”jag skulle vilja att du fixar min grupp, de lyssnar inte”. Men om chefen inte är beredd att själv delta i förändringen eller ens ser sig som en del av gruppen, då går det inte att komma framåt, säger hon.

Ledaren är i själva verket är den första personen som måste lyssna, förklarar Annika Telléus.

Det finns nämligen ett gap mellan de som leder uppdragen och de som ska utföra uppdraget. Ledningen vill vara framåtlutad och peka ut riktningen, men kan i sin iver riskera att missa att lyssna på utförarna.

– Utförarna vill i sin tur berätta vad de har gjort. De vill att det arbete ska bli uppmärksammat, annars får de ingen motivation till att fortsätta framåt – alltså att lyssna på ledaren. Det där gapet övervinns bara om den första som lyssnar är den som ska leda.