– När de första prognoserna kom och vi befarade att vi skulle få en situation som den i Lombardiet såg vi det som ett väldigt allvarligt läge. Kombinationen av att patienter med covid-19 dök upp och att sjukskrivningarna bland personalen ökade gjorde att vi kände att vi behövde kunna göra dagliga körningar över det sammantagna läget, säger Jonny Erikssson, tillförordnad ekonomichef i Region Halland.
Så fick Halland överblick över covidläget
Coronaviruset
Coronakrisen har ställt exceptionella krav på vården. I Halland löste regionen behovet av att få en överblick över covidpatienter, sjukskriven personal och behov av bland annat syrgas med att snabbt ta en ny mjukvara i bruk för att kunna ge dagliga lägesuppdateringar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Regionen var redan på väg att introducera dataanalysverktyget Qlik Sense, och fann att det passade för just detta ändamål. Antalet möjliga smittade, inlagda i slutenvård och intensivvård inklusive higflowpatienter (som inte får respiratorvård men behandlas med höga doser syrgas), matas nu dagligen in i systemet ihop med antalet sjukskriven eller vabbande personal. Den totala bilden presenteras i grafer på intranätet.
– Det är helt transparant för all personal. Det är en fördel att alla kan se hur den samlade bilden ser ut, då effekten av en sådan här epidemi kan se väldigt olika ut på olika avdelningar. För chefer på olika avdelningar blir graferna ett stöd för omprioriteringar och att omfördela resurser när det behövs. På stabsnivå är de också av vikt för omprioriteringar och för att kunna göra bedömningar av vad som krävs i dagsläget eller snart kommer att krävas. Vi såg till exempel när highflowpatienterna blev fler att vi behövde öka på beställningarna av syrgas – just den typen av vård kräver väldigt stora mängder syrgas.
Bättre än väntat
Hittills har läget i Region Halland inte blivit så illa som man först befarade. Totalt har man legat på 20 till 30 inneliggande patienter och sex till åtta i intensivvård. Sakta har graferna börjat visa en platå och antydan till nedåtgående trend i antalet sjuka.
– Genom att vi har kunnat se en sådan trend har vi också kunnat börja öppna för planerad vård igen, då vi inte längre behöver reservera så många intensivvårdsplatser för coronapatienter. Det är ju förstås väldigt viktigt att inte vårdskulden blir alltför stor. Nu opererar vi andra patienter också sedan snart tre veckor tillbaka. Hittills har det rört sig om de grupper som inte ska vänta mer än två veckor på en operation, men vi öppnat snart också för den grupp som bedöms kunna vänta fyra veckor.
De dagliga analyserna gör också att sjukhusens ledning snabbt kan se om det skulle börja gå åt fel håll igen, fortsätter han.
– Vi lyckades sjösätta det här systemet på bara en vecka. Det är enkelt att rapportera in i det, vilket ju är en fördel då personalen på många håll har mycket att göra.
Data från flera källor
De data som utgör grund för graferna kommer från rapportering från vårdavdelningarna och intensivvårdsavdelningarna,data från patentsystemet på akutmottagningarna sjukhusets vårdadministrativa system, labsystemet och HR-systemet. HR-datan gör det möjligt för avdelningarna att se det totala antalet sjuka bland personalen och lättare för sjukhusledningen att möta bemanningsbehov, och omfördela resurser för att möta sjukhusens ändrade behov. Dessutom har sjukhusen kunnat tillgodose sina behov av material, som till exempel syrgas.