Så hanteras samvetsstress i vardagen

Det finns olika sätt att hantera samvetsstress. Det kan vara att rannsaka sig själv genom att föra en inre dialog där man bekräftar att man gjort rätt eller fel och samtidigt sätter gränser för sig själv. Eller att prata med andra, dela svårigheter och få kunskap och råd hur man kunde ha gjort annorlunda.

En annan strategi är att på olika sätt distansera sig från sitt dåliga samvete, vilket ibland är nödvändigt. Vissa väljer att träna hårt, man det är också vanligt att man väljer att döva sitt samvete på ett mer destruktivt sätt, genom att ta ett glas vin efter jobbet eller sömntabletter för att kunna sova.

Många av de som drabbas av utmattning på grund av samvetsstress upplever att de inte har fått något stöd från omgivningen i sin stress.

– Men det behöver inte betyda att omgivningen inte har försökt, utan att stödet man försöker ge inte går fram. Ibland kan det vara svårt att både ge och ta emot stöd eftersom man inte vill verka dålig på sitt jobb. Be personen själv berätta vad den behöver, tipsar Gunilla Strandberg.

Men det är också viktigt att agera för det man tycker är rätt eller fel, att våga uttrycka sin åsikt när man upplever att situationen passerat gränsen för ens egna värderingar och sitt eget samvete. Gunilla Strandberg poängterar att samvetet är viktigt – vi behöver varken personer ”utan” samvete eller personer som blir utbrända på grund av dåligt samvete. Hennes råd är att fortsätta prata samvete, det är bästa medicinen.

– Vi är alla olika och det är ju också en styrka. Prata, och reflektera över frågeställningen ”Var går min gräns att ha dåligt samvete över?”, tipsar hon.

Att samveta i grupp – Ny modell under utveckling

Gunilla Strandberg betonar att samvetet i grunden är en drivkraft till förbättring. I ett av de projekt som hon jobbat med inom äldrevården har de använt dialog som ett verktyg för att hantera samvetsstress.

– På de gamla grekernas tid hade ordet samveta betydelsen sam-veta, att veta tillsammans. Den metod som vi jobbar med handlar om att samtala i grupp om saker i vardagen där man upplever samvetsstress.

Problemlösningsmodellen går ut på att alla medarbetare och chefer sitter ner tillsammans. Först pratar forskarna enskilt med var och en om vad som påverkar deras samvete, sedan lyfter de upp några av de problem som framkommit i hela gruppen. Alla får brainstorma fritt runt området och bena ut vad som går att göra på individ-, grupp och systemnivå. Problemen analyseras på djupet och åtgärderna kan riktas till rätt nivå. Arbetsgrupper kan tillsammans prioritera och synliggöra det goda de gör.

– De blev en otrolig skillnad. Möjligheten att dela samvetet med varandra, att skapa en miljö där man får vara både svag och stark och tillsammans utforska vad som är möjligt och meningsfullt att göra, är viktig. Och att även chefen är närvarande, det är helt avgörande, säger Gunilla Strandberg.