Så kan rädslan för covid-19 mätas

Forskning Rädsla för covid-19 kan vara på både gott och ont. En respekt och rädsla för viruset har sin roll i motivationen att upprätthålla social distans och annat som ska hålla smittspridningen nere. Men den kan också bli en riktig fara.

Så kan rädslan för covid-19 mätas
Amir Pakpour. Foto: Patrik Svedberg.

Amir Pakpour är professor i hälsopsykologi vid Qazvin University i Iran och sedan 2016 affilierad forskare till Hälsohögskolan vid Jönköpings University. Han leder ett internationellt forskarteam som nu tagit fram en skala för att bedöma rädslor i samband med covid-19, och har svarat på Kvalitetsvårds frågor via mejl. Ur sin egen personliga erfarenhet ger han ett exempel på hur en rädsla för coronaviruset kan ge tragiska följder.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Det var en ung släkting till mig som gick bort, efter att ha undvit att söka vård för ett annat sjukdomstillstånd på grund av sin rädsla att drabbas av covid-19 på sjukhuset, berättar han.

I Iran har man sett andra irrationella beteenden till följd av covid-19-rädsla, fortsätter han. En grupp människor drack industrisprit sedan ett rykte spritts att det skulle hjälpa mot sjukdomen. I USA har larm kommit om människor som försökt använda desinfektionsmedel som behandling.

Så vad kan man uppnå med att mäta och gradera den rädsla som finns i olika befolkningsgrupper?

– Vi vet att känslor – som rädsla – är viktiga för hur människor uppträder. Den initiala reaktionen på en pandemi är att vilja rädda sitt eget liv. I början av den här pandemin såg vi detta bland annat i hamstringsbeteendet.

Med tiden vänjer sig människor på olika sätt, fortsätter han. Rädslan finns, men ser olika ut, och människor försöker möta den med åtgärder som handtvätt och social distansering. Nivån av rädsla är viktig att känna till för myndigheter och sjukvård i försöken att nå ut med information.

– Om man inte känner till hur den här rädslan ser ut i olika befolkningsgrupper – i olika åldrar, kön, utbildningsnivåer, inom religiösa grupper – då vet man heller inte hur man bäst når dem med utbildning eller information.

Rädsla bra

Att människor är rädda för viruset kan vara en viktig motivation till att hålla disciplinen i arbetet att minska smittspridningen. ”Fear appeal” är en term som beskriver detta: det är till exempel syftet med de skrämmande bilderna på cigarettpaket.

– Rädslan för coronaviruset kan fungera på det sättet. Men det ska vara en rädsla på lagom nivå. För mycket rädsla kan få allvarliga effekter. Genom att mäta rädslan hos människor kan vi också möta en sådan med åtgärder.

För stor rädsla bland många människor kan ge allvarliga psykologiska effekter på både kort och lång sikt. Amir Pakpour befarar att många rädslor kring både covid-19 och dess effekter på samhället kommer att finnas kvar under en lång tid.

– Förutom rädsla för sjukdom är det rädsla för arbetslöshet som en konsekvens av de ekonomiska följderna av viruset, rädsla för att nya liknande sjukdomar ska sprida sig och situationen kan också leda till främlingsfientlighet. Min förhoppning är att ”Fear of Covid-19-skalan” som jag och mitt forskarteam har utarbetat kan användas för att identifiera och i förlängningen motverka ett ökat psykologiskt trauma bland människor.

Läs artikeln i International Journal of Mental Health and Addiction

Fakta

Så här gjorde forskarna

Forskarna fann genom litteraturstudier 30 olika mått som bedömer rädsla. Därefter utvecklade de en skala med 10 frågor, där deltagarna får reagera med svar i en skala från ”instämmer helt” till ”instämmer inte alls” på påståenden av karaktären ”Att tänka på Covid-19 gör mig obekväm” och ”När jag tittar på nyheter och berättelser om Covid-19 i sociala medier blir jag nervös eller orolig”.

Bedömningsskalan används nu av forskare i 30 länder och för studier över hela världen.