Så tar Södersjukhuset krafttag mot hot och våld – ”Somatiska vården ligger långt efter”

För medan arbetet mot hot och våld är till för att skapa en säker arbetsmiljö för medarbetarna behövs det också för en hållbar vård av patienterna.

– Vår roll är att ge vård. Då måste vi se till att det finns förutsättningar för det. Det finns också studier som visat att patienter som är agiterade eller är utåtagerande riskerar att inte få riktigt lika bra vård.

Fredric Sjöberg är den drivande kraften bakom det system som nu ska implementeras på SÖS. När Kvalitetsvård träffar honom är det lite mindre än en vecka kvar till att systemet tas i bruk för första gången.

– Jag är glad att vi kommer i gång. Nu sjösätter vi det här under ett år och gör sedan en riktig utvärdering för att se om vi behöver justera någonting.

”Vad är hotfullt beteende?”

Systemet – Bröset violence checklist – är ett redan etablerat screeninginstrument för hot och våld fast främst inom psykiatrin. Nu har samtliga berörda i personalen utbildats – till och med säkerhetsvakterna.

– Vad är hotfullt beteende? Det kan vara subjektivt. Bröset har därför sex olika kategorier, så som ”förvirrad” eller ”bullrig” som medarbetare får skatta patienten i.

Syftet är verktyget ska belysa riskerna, för som Sjöberg säger: ”det är svårt att förebygga något som vi inte uppfattat”.

När patienten bedömts som potentiellt våldsam/hotfull inför det nästa 24 timmarna installeras en handlingsplan. Planen följer arbetsmiljölagens krav samt uppmuntrar personalen att söka orsaker till patientens beteende.

– Grundsyftet är att patienten ska återfå sin kontroll. I planen finns därför ett tillägg om att fundera på orsaken till patientens beteende för att förhoppningsvis kunna åtgärda det.

Existerande måttstockar räcker inte till

Exakt hur mycket tjuvnyp, riv, slag, sparkar eller hotfullt språk som personalen utstår, och hur ofta det sker är dock oklart. Medan det alltid ställs frågor om hot och våld i medarbetarenkäterna är de också alldeles för ytliga och övergripande enligt Fredric Sjöberg.

– I enkäterna kanske det finns två-tre frågor om hot och våld och det kan vara svårt att svara på det i efterhand. Många bortser till exempel från att rapportera ”mindre” händelser men också incidenter då de kanske själva känner en skuld.

För att mäta effekten av Bröset har Södersjukhuset därför genomfört en mer grundlig enkät angående hot och våld innan startskottet för införandet av initiativet.

– När jag kollar preliminärt på resultatet har varannan medarbetare som fyllt i enkäten varit utsatt för fysiskt eller verbalt våld.

Inom psykiatrin finns redan många arbetssätt som ska förebygga hot och våld, men den somatiska vården hänger efter enligt Sjöberg.

– Jag vågar nog påstå att vi, inte bara i Sverige utan generellt i vårdapparaten, ligger långt efter psykiatrin som länge jobbat med att upptäcka och åtgärda risker för hot och våld.

Bröset-skattningen ska genomföras i vissa fall på akutmottagningen och i samtliga på båda av SÖS intensivvårdsavdelningar. Det tar cirka fem minuter att fylla Brösets checklista, så den administrativa bördan ökar därför något.

Vad har feedbacken varit från medarbetarna?
– De flesta brukar utrycka att det är positivt att vi jobbar med ämnet. Risken är väl i stället att instrumentet prioriteras bort i brist på tid. Men man ska också komma ihåg att det i första hand är ett verktyg som är till för medarbetarnas säkerhet.