Att låta kliniska apotekare delta i vårdteam kring äldre ger en märkbart bättre och säkrare läkemedelsbehandling. Det visar resultaten av en studie som Maria Gustafsson vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet gjort.
Säkrare behandling när apotekare är med
Att låta kliniska apotekare delta i vårdteam kring äldre ger en märkbart bättre och säkrare läkemedelsbehandling, enligt en ny studie.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Hur ser problematiken ut kring äldres läkemedelsbehandling?
– Med åldern ökar sjukligheten och därmed även läkemedelsanvändningen. Samtidigt sker förändringar i kroppen som ökar känsligheten för läkemedel. Personer med demenssjukdom är särskilt känsliga för biverkningar från olämpliga läkemedel och även utsatta för andra läkemedelsrelaterade problem.
Vad såg apotekarna när de gick igenom läkemedelslistorna?
– Läkemedelsrelaterade problem bidrar ofta till återinläggningar på sjukhus, exempelvis biverkningar av läkemedel, för höga doser och kliniskt relevanta interaktioner. Sedan bodde många ensamma och en del av dessa hade eget läkemedelsansvar vilket kan bidra till att följsamheten blir lidande.
Vilken effekt såg ni av apotekarnas arbete?
– Hos personer utan hjärtsvikt minskade interventionen signifikant risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar 180 dagar efter utskrivning, men hos patienterna med hjärtsvikt sågs ingen effekt av interventionen.
Antalet återinläggningar utvärderades också efter 30 dagar. Här såg vi en halvering av risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar i gruppen som fått intervention, och det utan korrigering för antalet hjärtsviktspatienter i grupperna.
Utifrån studiens resultat, vilka råd vill du ge?
– Man måste lägga stor vikt vid läkemedelsbehandling av äldre personer, och speciellt hos de med demenssjukdom. Ett sätt att förbättra läkemedelsbehandlingen hos äldre personer med demens kan vara att inkludera kliniska apotekare i vårdteamet.
Om studien:
Studien baserades på en intervention där kliniska apotekare deltog i vårdteam och kontrollerade att patientens läkemedelslista på sjukhuset var korrekt och komplett. De gjorde även en fördjupad läkemedelsgenomgång av patienternas alla läkemedel och framförde förbättringsförslag till ansvarig läkare och diskuterade dessa i vårteamet. Totalt randomiserades 460 personer från 65 år samt äldre med demens eller kognitiv svikt som varit inlagda på sjukhus, till intervensionsgrupp eller kontrollgrupp. Studien ligger till grund för Maria Gustafssons avhandling Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom – kliniska apotekares roll.