Standard skapas för patientmedverkan i personcentrerad vård

Sedan två år tillbaka arbetar en europeisk kommitté med att ta fram en standard över vilka minimikrav man kan ställa på patientdelaktigheten. Kommittén heter “CEN/TC 450

Minimum requierement for patient involvement”. Ordförande är docenten Axel Wolf vid Centrum för personcentrerad vård, GPCC, vid Göteborgs Universitet.

– Det är intressant och relativt nytt att skapa standarder för tjänster istället för produkter, som vi har en mycket längre erfarenhet av. Utmaningen är en helt annan än då det handlar om produkter, där mycket av standarden handlar om precision såsom millimeter, centimeter eller volt. Men precis som i andra standarder så handlar det om olika delar som också ska fungera i en större helhet.

Sedan en tid tillbaka finns ett dokument som en rad länder och aktörer ska försöka enas kring. Att sjukvården är olika organiserad i olika länder ökar ytterligare komplexiteten.

Den svenska organisationen med både olika huvudmän och olika lagar för sjukvården å ena sidan och omsorg å den andra skiljer sig mot de flesta andra länders. Ersättningsmodeller och olika synsätt på vård är andra skillnader.

Men en strävan att verkligen möta, verkligen lyssna och verkligen involvera patienten är ändå något som går att enas om, enligt Axel Wolf, liksom att försäkra sig om att alla delar av vården har rätt strukturer för detta.

– Det förslag vi arbetar med är väldigt praktiknära. Först av allt handlar det om det viktiga mötet med patienten, att man där har sådana rutiner att patienten involveras i sin egen

vård, med de resurser och kapaciteter som patienten och dess anhöriga har. Att vårdpersonalen frågar om patientens egna mål med behandlingen, säger Axel Wolf till Kvalitetsvård.

Det finns kolleger som kan provoceras när man talar om att vården måste lära sig l

yssna, som tycker att det har man alltid gjort. Men det vården behöver förbättra i lyssnandet är att hitta en större lyhördhet, att ge patienten möjlighet att ge sin egen berättelse och inte bara ställa frågor, fortsätter han. Genom den större lyhördheten blir det också lättare att finna ut hur mycket egenvård – en viktig grundsten i personcentrerad vård, särskilt för personer med kroniska sjukdomar – patienten har resurser till.

Nästa steg i patientinvolveringen är att se till att den också är en ständig del av klinikens eller organisationens kvalitetsarbete. Och även på nästa nivå, den övergripande planeringen av hälso- och sjukvården, ska strukturer för patientinvolvering finnas.

– På den nivån kan det handla om att patienten är representerad av en organisation i samband med nya beslut om vården på ett övergripande plan.

Den europeiska kommitté som Axel Wolf leder har också nationella kommittéer som ska spegla och bidra till det europeiska arbetet.  Även i denna är förstås patientorganisationer delaktiga, tillsammans med landsting, regioner och andra aktörer, totalt 17 företag och organisationer.

Från Funktionsrätt Sverige deltar Kristina Söderlund. Hon ser stora möjligheter i a

tt patientens egen medverkan får en standard, inte minst för personer med olik kroniska sjukdom

ar.

– Om vi förstår hur betydelsefullt det är att stötta det patienten kan göra själv höjer det vårdens kvalitet. Det finns ibland en rädsla i vården att lämna över ansvar på patienten, som ju till skillnad från vårdpersonalen inte har någon legitimation. Men jag tycker att det är dags att legitimera patienten i högre grad. Beroende på patientens situation och egna resurser kan det här vara allt från självförskrivning av läkemedel till att bara få ett ökat inflytande över sin egen vård. Målsättningen ska vara att det alltid går, och att hitta rätt nivå för just den patient det handlar om.

Till sist blir ett plus ett tre, fortsätter hon.

– Vården får en högre kvalitet, och när den får det blir den faktiskt också billigare.

Fakta om arbetet

CEN/TC 450, Minimum requirements of patient involvement in person-centred care, har målet att skapa en operativ kvalitetsstandard med riktlinjer för patientdelaktighet i personcentrerad vård. Arbetet i kommittén syftar till att gynna tjänsteleverantörer, de europeiska medborgarna och stärka den fria rörligheten i Europa för personal och patienter. Den svenska standardiseringskommittén, SIS/TK 602, ska spegla och bidra till arbetet.