Fler vårdplatser ökar inte tillgängligheten

Förklaringen är friskare patienter, effektivare behandlingsmetoder och mer förebyggande arbete. Dessutom har vårdtiderna blivit kortare då många patienter som läggs in kan skrivas ut snabbare.

Inte effektivt sätt att mäta

SKR poängterar i rapporten att nationella vårdplatsmål inte är ett effektivt sätt att följa upp och utveckla vårdens kvalitet, patientsäkerhet eller tillgänglighet. Det finns inte heller ett tydligt samband mellan antal vårdplatser och beläggningsgrad. Flera regioner som har få vårdplatser per invånare har också färre överbeläggningar och utlokaliseringar än många regioner med större andel vårdplatser.

– Det ska alltid finnas en vårdplats när patienten har behov av den. Men beslut som rör vårdplatser måste bygga på fakta. Att sätta nationella mål för antal vårdplatser riskerar att motverka regionernas arbete med att stärka primärvården och öka tillgängligheten säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR i en kommentar till rapporten.

Vårdplatser kommer att fortsätta minska

I Sverige finns det få vårdplatser på sjukhus jämfört med andra länder. Men om man inkluderar det totala antalet sängar där patienter vårdas i hemmet och på särskilda boenden för äldre har Sverige en av de högsta antalet vårdsängar per invånare internationellt sett.

SKR tror därför att behovet av vårdplatser på sjukhusen kommer att fortsätta minska, trots att vi har en åldrande befolkning.

Tillgång till kompetens

Samtidigt har antalet utlokaliseringar och överbeläggningar ökat de senaste åren. Men här handlar den främsta utmaningen inte om vårdplatser, utan om tillgång till personal med rätt kompetens.

– Överbeläggningar och utlokaliseringar behöver minska, men det kan vi inte göra genom att enbart fokusera på antal vårdplatser på sjukhusen, säger Emma Spak.