Föråldrad styrning avskräcker kompetent personal

Styrmodeller En föråldrad styrning och brist på personal tynger Europas hälso- och sjukvårdssystem. Det konstaterar konsultföretaget Bearingpoint i en ny rapport. För att möta utmaningarna behöver man satsa på mer flexibla och samarbetsinriktade ledningsmodeller.

Föråldrad styrning avskräcker kompetent personal
Foto: Adobe Stock

Bemanningsfrågan är en utmaning, inte bara inom svensk sjukvård, utan även internationellt. Enligt Världshälsoorganisationen saknas det cirka 1,8 miljoner personer inom hälso- och sjukvården i Europa.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Dessutom väljer många att lämna vårdyrket. Som Kvalitetsvård tidigare rapporterat om uppger Nationella vårdkompetensrådet att så många som 13 000 sjuksköterskor inte arbetar i sitt yrke. En undersökning från Sveriges läkarförbund visar att 6 av 10 kvinnliga läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket.

Modeller som främjar samarbete

IT- och managementkonsultföretaget Bearingpoint har gjort en studie där de tittat närmare på både problematiken och lösningarna. Studien lyfter fram några viktiga iakttagelser:

  • Föråldrade ledningsstrukturer avskräcker kompetent och kunnig personal vilket försvårar för sjukhusen att möta patienternas behov. I synnerhet yngre hälso- och sjukvårdspersonal ter sig alltmer tveksamma till att satsa långsiktigt på karriärer inom hälso- och sjukvården.
  • Balans mellan arbete och privatliv är avgörande för att behålla vårdpersonal.

En lösning på problemen kan vara mer flexibla och samarbetsinriktade ledningsmodeller – både för att förbättra personalens välmående och trivsel, men även utfallet av vården.

Decentraliserad styrmodell minskar administrationen

Studien lyfter bland annat fram Hospital Center De Valenciennes i Frankrike som ett gott exempel.

Här har man antagit en decentraliserad styrmodell som i större utsträckning förflyttar beslutsmandat ut i organisationen. Det har gjort att man kunnat minska andelen administrativ personal till 5 procent, jämfört med snittet som ligger på 30 procent i Frankrike.

Denna förändring har dessutom stärkt vårdteamen och skapat en mer samarbetsinriktad och motiverande miljö, vilket i sin tur förbättrat vårdresultaten.

AI kan bli en viktig hävstång

Studien poängterar även att avancerad teknik som AI är en viktig hävstång i sjukvårdens omställning. Genom att automatisera administrativa och logistiska uppgifter gör AI det möjligt för vårdgivare att ägna mer tid och kraft åt direkta vårdinsatser. Dessutom kan AI-drivna verktyg effektivisera vården genom att förutsäga vårdbehov och anpassa behandlingar.

Studien poängterar att man inte längre kan förlita sig på vårdpersonalens hängivenhet. För att klara den press som vården står under måste de europeiska sjukhusen ”anamma innovativa styrmodeller som stärker personalen, engagerar patienterna och integrerar ny teknik”.

– Om viljan finns är det fortfarande möjligt att omvandla våra europeiska sjukhus till attraktiva arbetsplatser där arbetsmiljön är stimulerande och utvecklande, och där olika yrkesgrupper alla har goda karriärmöjligheter. Genom sin kreativitet och den stora, samlade kompentensen kan Europa ta sig an utmaningarna och skapa modeller för innovativ och humanistisk vård, säger Per Yhde, partner på Bearingpoint i en kommentar till studien.

Studie i sex länder

Studien genomfördes i sex europeiska länder, däribland Sverige. 300 yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt chefer för olika hälso-och sjukvårdsorganisationer bidrog till svaren.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan