Från botten till toppen – Så har diabetesvården i Örebro blivit bäst i landet

För fem år sedan var diabetesvården i Region Örebro i botten i ett svenskt perspektiv. Idag ligger de i toppen.

Från botten till toppen – Så har diabetesvården i Örebro blivit bäst i landet

För fem år sedan var diabetesvården i Region Örebro i botten i ett svenskt perspektiv. Idag ligger de i toppen – både enligt det nationella kvalitetsregistret och en rapport från Socialstyrelsen. Stefan Jansson, distriktsläkare på Brickebackens vårdcentral och ordförande i det regionala diabetesrådet, berättar att dibetetsrådet då diskuterade problematiken med högsta ledningen. Flera parametrar som mäts var under rikssnittet och ledningsgruppen gav tillbaka bollen och bad dem komma med förbättringsförslag.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Diabetessjuksköterska Eva Mari Björk och Stefan Jansson, distriktsläkare på Brickebackens vårdcentral och ordförande i det regionala diabetesrådet.

– Vi identifierade fem punkter för både typ 1 och typ 2 diabetets, däribland att diabetessjuksköterskor skulle ges bättre pedagogisk kompetens, möjlighet att koppla in dietister och fotterapeuter och att patienter med typ 1 får tillgång till insulinpumpar för att få bättre kontroll på sina värden. Vi fick ekonomiskt stöd för att genomföra våra förbättringsåtgärder.

Förbättringsarbetet har varit övergripande och gällt flera professioner, inte bara riktats mot diabetesläkare och diabetessjuksköterskor. För primärvården har alla regionens 30 vårdcentraler samlats i gruppworkshops för att diskutera hur de jobbar och studera kvalitetsregistret för att få feedback på sin egen enhet i perspektiv till region och riksnivå.

– Vi knöt arbetet till evidensbaserade behandlingsstrategier, framför allt gällande läkemedel då det händer mycket på just det området. Fokus har varit att implementera nationella riktlinjer och omsätta dem i ett lokalt perspektiv. Vi har utgått från de olika vårdcentralernas specifika förutsättningar för att kunna rikta fokus, exempelvis om det är många äldre patienter. Arbetet har följts upp kontinuerligt med sammanställningar och uppdateringar.

Under förra året åkte också Stefan Jansson och en till distriktsläkare ut till alla 30 vårdcentraler för en diabetesdialog där de träffade verksamhetschef, diabetesläkare och sjuksköterskor och diskuterade verktyg som finns, återkopplade resultat och diskuterade förbättringar.

”Förändringen har krävt fotarbete”

Stefan Jansson, distriktsläkare på Brickebackens vårdcentral och ordförande i det regionala diabetesrådet, påminner om vikten av att ha en tydlig struktur för att förbättringsarbetet ska slå rot och hålla över tid.

– Det är lätt att det finns en entusiast som blir ansvarig för arbetet, men det behövs struktur på organisationsnivå så att arbetet sprids ut på fler händer.

Det viktigaste just nu är att repetera kunskapen för att bibehålla de goda resultaten. Särskilt eftersom nya medarbetare tillkommer och andra försvinner. Dialogen och att låta medarbetarnas förutsättningar styra tror Stefan Jansson har varit betydande för att vända utvecklingen. Bland annat önskade många yngre läkare att få bättre kunskap om nya läkemedel, en marknad med snabb utveckling. Nyligen genomfördes därför en utbildning specifikt om detta.

– Det kräver mycket fotarbete, men det har varit så roligt att hålla den här goda nivån i fler år nu. Bemötandet har varit positivt och vi har jobbat mycket för just dialoger och vad vi kan bistå med och inte använt oss av pekpinnar eller morot och piska.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan