Många vill bidra till en bättre vård – men vet inte hur

Resultaten visar att hälften av de svarande någon gång har varit missnöjd med sin vård, men att bara en fjärdedel av de som varit missnöjda valt att framföra klagomål.

Tror inte det spelar roll

Som orsak till detta uppger 51 procent att de inte tror att det är lönt. Men många vet inte heller hur man gör, eller att man överhuvudtaget kan klaga på vården.

– Detta indikerar att hälso- och sjukvården måste bli bättre på att informera om att patienter och närstående kan framföra synpunkter – och att dessa tas tillvara av vården både i det viktiga förbättringsarbetet och för att anpassa vården efter patienternas behov, säger Jonas Duveborn, förvaltningschef på Patientnämnden Skåne.

Vissa vill ha en ursäkt

De flesta som klagar på vården gör det för att man vill bidra till högre kvalitet och patientsäkerhet. Dessutom vill man inte att andra inte ska råka ut för något man själv upplevt som dåligt.

Hälften av de som klagade ville däremot ha en förklaring och en femtedel en ursäkt.

Klagomål framförs oftast direkt till vården. 28 procent vänder sig till patientnämnden. Men bara hälften känner till att man kan vända sig till patientnämnden.

– Om man ser patienters åsikter som en viktig källa att ösa kunskap ur för att förbättra vården borde det vara prioriterat att se till så att fler vet hur de ska göra för att lämna synpunkter. Detta är en utmaning för både patientnämnden och vårdgivarna, säger Jonas Duveborn.

Därför klagar man inte på vården:

• 51 procent tror inte att det är lönt.
• 38 procent vet inte hur man gör.
• 21 procent känner inte till att man kan klaga.
• 10 procent vågar inte klaga eftersom de är i beroende av vården.

Skånepanelen

I undersökningen har 4410 deltagare i Skånepanelen svarat på en webbenkät med bland annat frågor kring klagomål. Resultatet syftar till att hjälpa Region Skåne att göra klagomålshanteringen enklare och smidigare.

Skånepanelen är en webbaserad medborgarpanel som regelbundet deltar i enkäter via nätet.