Så har klagomål lett till konkreta förbättringar

Effekten av 129 klagomål

Analysen omfattar 129 klagomål som kommit in till patientnämnden under sex månader, där man krävt ett skriftligt svar från vården och det framgår att klagomålen lett till förbättringar.

Förbättringarna kan exempelvis handla om utbildningsinsatser, internutredningar, förändring av rutiner eller samtal med personal om händelser enskilt eller i grupp.

– Det är mycket glädjande att se att många av de åtgärder som hälso- och sjukvården har utlovat efter ett klagomål också har genomförts. Jag tror att det ökar förtroendet för vårdgivarna. Men framför allt får patienterna ett kvitto på att de kan påverka genom att berätta om sin bild av den vård de fått, säger Jonas Duveborn som är förvaltningschef för Patientnämnden Skåne i en kommentar.

Två exempel på förbättringar

Pateintnämden lyfter fram två exempel på hur klagomål inneburit förbättringar.

Ett av klagomålen handlade om att känsliga uppgifter om en patients hälsa skickats till fel person via en app. Här har verksamheten vidtagit flera åtgärder. När man blev medvetna om det felaktiga utskicket stängde man ned meddelandefunktionen. För att undersöka felet tillsatte man en intern teknisk utredning. Som en del av utredningen identifierade och implementerade man en rad tekniska förbättringar. Det gör att verksamheten nu bedömer att det är en mycket låg risk att något liknande skulle hända igen.

Ett annat klagomål handlade om att en närstående var missnöjd med att en patient blev hemskickad från sjukhuset i dåligt skick. Verksamheten svarade att de skulle tillsätta en nutritionsgrupp. Den gruppen är nu på plats och det finns numera alltid en nutritionsansvarig sjuksköterska på avdelningen. Dessutom har de tillsatt två undersköterskor. Med stöd av enhetschefen och en läkare utgör de nutritionsgruppen.