Inga produkter i varukorgen.
Tidspress och krav på effektivitet står i vägen för empati
Empati För patienter är det en grundförsutsättning och för läkare en självklar del i ett gott vårdmöte. Men i praktiken är det mycket som står i vägen för empati i vården. Tidspress, krav på dokumentation och arbetsplatsens kultur kan göra det svårt att leva upp till idealet.
Foto: Adobe Stock
I en ny avhandling från Umeå universitet har Johanna von Knorring intervjuat läkarstudenter, läkare och patienter om hur de upplever och förstår empati i vården.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Resultaten visar att empati är något föränderligt och relationellt. Och att det är långt mer än enskilda läkares vilja eller personlighet som påverkar.
Svårt i praktiken
I studien beskriver alla empati som en självklar del av ett gott vårdmöte. Det handlar om att vara närvarande, lyssna aktivt och möta patienten som en hel människa. Men de konstaterar samtidigt att det är svårt att leva upp till det i praktiken.
Läkarstudenter berättar att empati är något man betonar under utbildningens första del. Men när de kommer ut i den kliniska verkligheten blir det svårare. Tidspress, dokumentationskrav och fokus på det tekniskt-medicinska gör det svårare att vara empatiskt närvarande.
Även erfarna läkare beskriver svårigheter i den praktiska vardagen. Deras empati påverkas negativt av arbetsmiljö, organisatoriska villkor och en arbetsplatskultur som ofta premierar effektivitet framför relationellt bemötande. Många upplever dessutom att det finns för lite utrymme för reflektion och samtal om bemötande.
Patienterna förväntar sig empati
Patienterna i studien visar stor förståelse för vårdens villkor. Men att bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar är något man tycker är självklart. Empati är inte en bonus för patienterna. Det är en grundförutsättning för god vård.
Johanna von Knorring konstaterar att empati inte enbart handlar om mötet mellan två individer, det är mycket mer som påverkar. Det kan vara allt från utbildningens upplägg till arbetsplatsens kultur och de värden som genomsyrar vårdens organisation.
– Vi behöver förstå empati som något som formas och omformas i sitt sammanhang. Att ge läkare bättre förutsättningar att behålla och utveckla sin empati är ett ansvar som vilar på både individ, utbildning och organisation, säger Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och Företagsforskarskolan på Umeå universitet i en kommentar till avhandlingen.
