”Vi måste våga prata om liv och död inom vården”

Men långt fler än så går i självmordstankar. Många av dessa tar kontakt med vården, men få får det stöd och hjälp de behöver.

Våga ställa frågan

En av de regioner som tagit tag i denna fråga är Region Kalmar. Sett till befolkningsmängd ligger Kalmar högre än sina grannlän när det gäller antal självmord per år. För att bli bättre på att fånga upp och hjälpa suicidnära patienter startade de projektet Vårdförlopp suicidprevention 2016. Det testades som pilot 2019 för att sedan breddas.

– En av de viktigaste sakerna vi lärt oss under vårt arbete är hur viktigt det är att våga fråga patienterna om hur de mår. Många bär på psykisk ohälsa och ibland räcker det med att någon frågar för att få fatt i problemet, säger Lillemor Broling, vårdanalytiker och en av två projektledare för projektet.

Gemensamt digitalt vårdstöd

Projektet har involverat både personal inom blåljus, somatik, primärvård och psykiatri, liksom närstående, brukarrepresentanter, 1177, kommunikatör, IT och utdata. Tillsammans har de tagit fram ett digitalt vårdstöd till all sjukvårdande personal, nya remiss- och journalmallar och gemensamma rutiner när en patient är suicidnära.

Som utgångspunkt i projektet har de använt sig av resultaten från en journalgranskning som genomfördes 2014-2015. Den visade bland annat att nästan alla av de som senare tog sitt liv hade varit i kontakt med vården i nära anslutning till sitt suicid, men att medarbetarna saknade kunskap om de varningstecken de bör vara uppmärksamma på.

Hjälpa patienten rätt

En viktig insikt i projektet är att det dessutom måste finnas en organisation i grunden som kan bära uppdraget. Som medarbetare måste du veta vad du ska göra om du misstänker att en person är suicidnära och hur du hjälper patienten till rätt vårdnivå.

– För att våga fråga måste det finnas rutiner för hur man tar den informationen vidare och vem som har uppdraget att ta över.

Analysen visade också att det saknades en strukturerad uppföljning av suicidnära patienter och närstående vid suicidhändelse,  kommunikationen och överlämningen mellan olika vårdnivåer fungerade inte och blåljuspersonalens information från en skadeplats föll ofta bort.

Dessutom missar man ofta information från närstående, något som många gånger kan vara en viktig pusselbit för helheten. De nya remiss- och journalmallarna ser nu till att rätt information följer med genom vårdprocessen och att närståendeinformationen finns med, om möjligt.

Släpp aldrig taget

För att inget ska falla mellan stolarna arbetar de även enligt principen ”släpp inte taget”.

– I rutinerna ser vi till att vi alltid aktivt rapporterar till nästa vårdnivå så att viktig information inte faller bort. Dessutom följer vi även upp och ringer patienterna när de kommit hem, berättar Lillemor Broling.

Vårdförlopp suicidprevention är nu ett av de projekt som är nominerade till Götapriset. Lillemor Broling konstaterar att det varit värdefullt att projektet engagerat så många olika professioner och vårdnivåer och att projektgruppen haft så bred representation Tillsammans har de arbetat för att identifiera och lösa flaskhalsar som är bäst för helheten.

– Frågan är enormt viktig, inte minst nu under pandemin då många drabbats hårt. Vi måste våga prata om liv och död inom vården, konstaterar Lillemor Broling.

Läs mer: Vårdförlopp suicid Kalmar