AI för anamnes av hjärtpatienter i stor studie

– Det är lite back to basics. Med ett blodprov, EKG och en noggrann anamnes, som ju ofta är svår att hinna med i intervjuform för läkaren, kan man klara sig utan en del av de undersökningar som annars genomförs. Det kan till exempel vara vissa stresstester av hjärtat eller datortomografi av kranskärlen som inte behövs när man får svaren genom CLEOS. Idag förlitar vi oss lite för mycket på olika tester, som ofta dessutom är dyra och utsätter patienten för onödig risk, säger han till Kvalitetsvård.

Verktyget fungerar så att nya frågor ställs utifrån patientens beskrivning av sina besvär tills allt av vikt är besvarat. En inbyggd algoritm anpassar frågorna till varje individ.

– Läkaren hinner inte ställa alla de här frågorna, det finns det bara inte tid till. Och det är terapeutiskt i sig för patienten att verkligen få besvara alla frågor som är av vikt. När patienten väl möter läkaren är tanken att  båda parter är väl förberedda och läkaren kan fokusera på att ställa om vissa särskilt viktiga frågor för att få en validering.

Studien påbörjades i maj 2017 och sedan oktober 2019 har lite fler än 1 200 patienter som sökt akut på Danderyds sjukhus för bröstsmärtor deltagit. Det är därmed den största studien i världen inom området digital anamnes. Programvaran kommer ursprungligen från USA, men i den variant som används på Danderyd har Helge Brandberg med kolleger gjort modifieringar för att den ska passa svenska förhållanden och har fokus på patienter med bröstsmärta.

Av de patienter som sökt på akuten med bröstsmärta har man erbjudit ett deltagande i studien till de som inte har uppvisat urakuta symptom.

Nu går forskarna vidare med nästa delstudie, som handlar om hur väl verktyget accepteras av patienterna.

–  Vi är tacksamma att så många patienter velat delta i studien och hoppas att nästa delstudie visar att verktyget är lättanvänt. Hittills har vi haft deltagare mellan 18 och närmare 100 år, och det har fungerat mycket bra. Det är dock viktigt att identifiera de grupper där det inte fungerat för att kunna göra framtida förbättringar.

Forskarna kommer också att titta på i vilken mån svaren skiljer sig i en AI-anamnes och i den en läkare får fram vid en intervju. Är en patient ärligare om exempelvis sin alkoholkonsumtion när det är en läsplatta och inte en levande läkare som frågar? Det finns tidigare studier som tyder på att det är så.

– Vi kommer sedan att studera hur pass väl verktyget skattat risken för hjärtinfarkt mot det faktiska utfallet jämfört med svaren från läkarintervjun. Dessutom kommer vi göra en hälsoekonomisk analys för att se vilka de möjliga vinsterna skulle vara av att införa verktyget i vår kliniska vardag, säger Helge Brandberg.

Läs den första delstudien som publicerats i British Medical Journal här