Krisen har synliggjort kraften och kompetensen

Lärdomar Två år har gått sedan pandemin bröt ut. Två år som pressat sjukvården till max och som blottat många brister – men även styrkor. Vad har varit den största utmaningen och finns det något positiv man kan ta med sig från den här tiden? Kvalitetsvård ställde frågan till tre chefer i vården.

Krisen har synliggjort kraften och kompetensen
Tre chefer i vården delar med sig av sina lärdomar av pandemin.
Thorleif Rosander, vårdchef på IVA på Södersjukhuset.

Thorleif Rosander, vårdchef på IVA på Södersjukhuset i Stockholm. Vilken roll har du haft under pandemin?

– Jag arbetar som vårdchef, det vill säga, andra linjens chef. Det var den rollen jag hade under pandemin.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Vad tycker du har varit den största utmaningen?

– Det är svårt att specificera vilken utmaning som har varit den största. Då det har varit olika utmaningar beroende på vilken våg vi har varit i. Första vågen var det att skapa intensivvårdsplatser, få fram medicinska utrustning, balansera personalresurser. Skapa de resurser som var nödvändiga så att mina medarbetare kunde utföra sitt arbete. Få mer kunskap om viruset.

– I andra och tredje vågen var utmaningen att ta hand om en utmattad personalgrupp. Många mådde dåligt och flera blev också sjukskrivna. Att skapa resurser så medarbetarna blev omhändertagna på rätt sätt. Skapa förutsättningar och sätta in stöd så att medarbetarna orkade och kunde arbeta vidare.

– Vi kom aldrig ur andra vågen förrän vi var inne i tredje. Det innebar att upplevelsen från andra vågen bara förstärktes. Frågan man ställde sig som chef var: Kunde vi ha gjort mer? Gjorde man det rätta när det gäller de insatser vi sätta in? Hur leder man en utmattad medarbetargrupp?

Finns det något positiv som pandemin har fört med sig?

– Ja det fanns det. Det var snabba beslutsvägar, det fanns en sammanhållning och alla hade samma målbild. Alla jobbade för samma sak. Det kollegiala förstärktes, det fanns en omtanke och man brydde sig om varandra – det gör vi vanliga fall också men det förstärktes.

Vilka är dina personliga lärdomar?

– Som chef så måste man vara synlig i sin verksamhet. Vara på plats tillsammans med sin medarbetare för att kunna fånga upp vad som händer och kunna agera därefter. Detta är enligt mig oerhört viktigt framför allt i ”kristider”. Ta hjälp av dina medarbetare, din stab, dina stödpersoner, dina chefer, kollegor. I komplexa situationer är det enligt mig omöjligt att styra ensam.

Vilka lärdomar tycker du att pandemin har inneburit för hälso- och sjukvården?

– Att vi behöver få till arbetet så att vi har robusta rutiner, riktlinjer och åtgärder som håller i olika krissituationer. Vi behöver återigen, tror jag, bygga upp våra beredskapslager och bygga upp det civila försvaret som vi monterade ner på 90-talet. Dessutom behöver vi se över kompetensförsörjningen.

Maria Marklund, hygienöverläkare Region Västerbotten.

Maria Marklund, hygienöverläkare Region Västerbotten. Vilken roll har du haft under pandemin?

– Jag är hygienöverläkare och medicinsk chef för Vårdhygien Region Västerbotten. Vi har arbetat intensivt med förebyggande åtgärder, framtagande och uppdatering av rutiner för att minska risk för smitta av covid-19 inom vård och omsorg. Smittspårning av vårdpersonal och patientens väg i vården utförts av den verksamhet som jag är chef för, så det har varit arbetsintensiva år för hela enheten.

Vad tycker du har varit den största utmaningen?

– Den största utmaningen har absolut varit att hinna med att göra allt arbete. Kommunikation mellan alla inblandade aktörer har också varit en utmaning att få till på ett effektivt sätt.

Finns det något positiv som pandemin har fört med sig?

– Det har varit en positiv erfarenhet att se förmågan till anpassning och omställning som hela vården visat. De tätare samarbetsformer mellan olika parter som växt fram har också varit en positiv erfarenhet som vi behöver ta med oss framgent.

Vilka är dina personliga lärdomar?

– Personligen så har jag lärt mig mer om mig själv och hur jag reagerar på stress och hög arbetsbelastning under lång tid. Jag har lärt mig mycket om hur kommunal vård och omsorg är uppbyggd och fungerar och jag tror mig ha blivit bättre på att uppskatta nuet.

Vilka lärdomar tycker du att pandemin har inneburit för hälso- och sjukvården?

– Hälso- och sjukvården har nog lärt sig att vi behöver vara ännu bättre förberedda för situationer som pandemi. Det behöver till exempel finnas lager av skyddsutrustning.

 

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Sahlgrenska Akademin

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ordförande för det nationella vårdkompetensrådet. Vilken roll har du haft under pandemin?

– Ett av mina viktigaste uppdrag som sjukhusdirektör är att vara närvarande och möta medarbetare och chefer i verksamheterna, något som varit en utmaning under pandemin. Men det är i verksamheterna det finns kunskap om vad som behöver förbättras för att fortsätta utveckla vården. Min roll är att ta till mig av dessa insikter och förmedla vidare på de arenor jag arbetar, på ledningsnivå på sjukhuset, i regionen och nationellt, samt till våra beslutsfattare. Under pandemin har det varit viktigare än någonsin att visa för beslutsfattare hur det faktiskt ser ut i våra verksamheter.

Vad tycker du har varit den största utmaningen?

– Vårdens medarbetare har under den långdragna pandemin fått agera krockkudde för samhället och behovet av återhämtning är stort. Samtidigt har Sverige lägst andel intensivvårdsplatser i Norden och vi har inte byggt ut intensivvården efter befolkningsökningen eller den efterfrågan som finns på IVA-vård. En anledning är att det saknas specialistutbildade medarbetare, här är kompetensförsörjningsfrågan angelägen.

Finns det något positiv som pandemin har fört med sig?

– Den digitala omställningen har tagit stora kliv framåt under pandemin och där gäller det att vi inte tappar fart framöver. Många av dem som arbetar i vården beskriver att de under pandemin fått arbeta utan administrativa pålagor och kunnat göra nödvändiga prioriteringar utifrån sin medicinska profession och kompetens. Att behålla den kraften och stoltheten hos dem som möter patienterna är mycket viktigt framöver.

Vilka är dina personliga lärdomar?

– En insikt jag tar med mig som sjukhusdirektör och som ordförande för det nationella vårdkompetensrådet är framförallt den stora kraft och kompetens som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Alla aktörer bidrar med stort kunnande och energi inom sitt fält. Det är positiva diskussioner och det finns en stor samsyn inom många frågor. Utmaningen är att få symfonin samspelad, så att vi agera som en samlad nation för att klara kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

Vilka lärdomar tycker du att pandemin har inneburit för hälso- och sjukvården?

– Satsningen på att ersätta fysiska patientbesök med digitala besök – när patienterna vill – fortsätter. Vi rekryterar också digital kompetens i form av ingenjörer och utvecklare som traditionellt sett inte funnits i vården tidigare. Pandemin har visat behovet av robust sjukhusvård. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset är vi i full gång med att se över intensivvårdskapaciteten, men det är långa processer. Det krävs ekonomi, kompetensförsörjning, lokaler. Ingen quick fix, men vi ska dit.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan