Så står det till med förbättringsarbetet i regionerna

Förbättringsarbete Hur står det egentligen till med förbättringsarbetet i regionerna? Under pandemins akuta läge fick många utvecklingsprojekt stå tillbaka, men hur ser det ut idag? Kvalitetsvård.se har tagit tempen på förbättringsarbetet i landets regioner.

Så står det till med förbättringsarbetet i regionerna
Under pandemin pausades många förbättringsprojekt. Men nu spirar arbetet igen, med ny växtkraft. Foto: Adobe Stock

Att ha ett systematiskt arbete kring utveckling och förbättring är en självklarhet, även i de hårt pressade verksamheter som finns inom sjukvården. Det visar en rundfrågning som Kvalitetsvård.se gjort bland landets regioner.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Många regioner har lokalt anställda personer som arbetar med kvalitetsfrågor, utveckling och förbättringsarbete och ser även till att chefer utbildas i förbättringskunskap. Det framkommer av den rundfrågning som Kvalitetsvård gjort bland landets regioner.

Lite bättre varje dag

I Kalmar arbetar man exempelvis efter strategin ”Varje dag lite bättre – kraften hos många!”. Det innebär att alla medarbetare har två uppgifter; den löpande verksamheten i vardagen och att förbättra morgondagen. För att bygga kompetens att kunna arbeta med förbättringar ger de utbildningar i både förbättringskunskap och förändringsledning. Förutom verksamhetsutvecklare ute i verksamheterna har de även verksamhetsutvecklare som arbetar centralt med metodutveckling och strategier.

– Årligen anordnas ett förbättringsprogram där verksamheterna kan delta för att ta sig an ett problem och samtidigt ge medarbetarna utbildning i förbättringskunskap och förändringsledning, berättar Magnus Persson som är utvecklingsdirektör i Region Kalmar.

Podd för goda exempel

För att sprida goda exempel över verksamhetsgränserna drar regionerna nytta av de vanliga kanalerna – via intranät, chefsmöten och andra typer av nätverksträffar.

Region Jämtland har bland annat en podd om digitalisering. Här kan verksamheter själva dela med sig av förbättringsarbeten och projekt på sina arbetsplatser.

I Västernorrland kan spelar nätverket Tillsammans för verksamhetsutveckling en viktig roll för att sprida kunskap och dela erfarenheter i förbättringsarbetet. I det nätverket ingår medarbetare som har ett uppdrag att leda och stödja verksamhetsutveckling eller som är intresserade av att jobba med utvecklingsfrågor. Dessutom finns Idéportalen där medarbetare kan få stöd och coachning i att utveckla en förbättringsidé.

Förändringsteam stöttar i vardagen

Hallands sjukhus har Lean som verksamhetsstrategi. Alla chefer, och många stödfunktioner, har därför gått utbildning i både Lean och förändringsledning och arbetar med bland annat förbättringstavlor och processutveckling.

Inom förvaltningen Ambulans, Diagnostik och Hälsa i Region Halland finns det även förändringsteam som stöttar verksamheterna med att implementera och utveckla ett kontinuerligt förbättringsarbete. Förändringsteamen har bland annat anordnat workshop med alla verksamheter inom förvaltningen där syftet har varit att sprida kunskap mellan verksamheter.

– Detta har lett till att verksamheter utvecklat samarbete och tagit hjälp av varandra, uppger Elisabeth Funqvist, kommunikatör på Region Halland.

Priser ger uppmärksamhet

Ett sätt att öka uppmärksamheten kring förbättringsarbeten är olika former av priser och utmärkelser. I Uppsala delar man exempelvis ut priset Årets förflyttning, i Sörmland har man Kvalitetspriset och i Kalmar arrangerar man en förbättringsgala varje år där bästa förbättringsarbete och bästa förbättringsledare premieras.

Region Värmland har precis introducerat ett pris som går till verksamheter som nått framgångar med sitt systematiska förbättringsarbete.

– Priset delas ut till månadens förbättrare och i slutet av årets väljs årets förbättrare bland dessa, uppger Jens Magnusson, pressansvarig inom Region Värmland.

Krypkörning under pandemin

Pandemin bromsade av förklarliga skäl många utvecklingsprojekt och vissa regioner bär fortfarande ärren från pandemin.

Region Dalarna beskriver hur alla verksamhetsnära utvecklingsprojekt stannade upp under första vågen då personal blev omplacerade inom covidvården: ”Större utvecklingsprojekt av kritisk natur som nytt journalsystem och så vidare har fortgått. Under senare delen av pandemin har många utvecklingsarbeten haltat på grund av fortsatt resursomfördelning och andra medicinska prioriteringar i verksamheterna”.

– Så var det även i Västmanland. Vi kallade det för att ”krypköra”. Vi stöttade olika arbeten i mån av praktisk möjlighet, berättar Lena Burström Hälso- och sjukvårdsstrateg i regionen.

Fokus på digitala arbetssätt

Men det innebar inte att allt förbättringsarbete stannat av. Tvärtom. Många viktiga utvecklingsprojekt har dessutom startats och genomförts just på grund av pandemin.

– Många utvecklingsprojekt fick tillfälligt ta paus för att ge plats åt det enorma utvecklingsarbete som det innebar att snabbt ställa om till mer digitala och mobila arbetssätt där det var möjligt, vaccinationskapacitet utöver det vanliga och nya rutiner för att minimera smittspridning i alla våra verksamheter. Mycket av dessa förändringar kommer vara till nytta även när pandemin har lagt sig, berättar Inga-Lisa Apelman på enheten för kvalitet och utveckling i Region Blekinge.

– Av naturliga skäl pausades vissa utvecklingsprojekt men andra accelererade istället eller så startades nya. På det hela gav pandemin en utvecklings- och innovationskraft, förklarar Magnus Persson, utvecklingsdirektör i Region Kalmar.

Nya insikter efter pandemin

Region Västerbotten konstaterar att pandemin har medfört positiva lärdomar som man nu kan bygga vidare på.

Många har som arbetar i patientvård har exempelvis fått en helt annan datorvana: ”Utbildningsinsatser, avstämningsmöten i utvecklingsprojekt, bildande av team för deltagare i utvecklingsarbeten, samt digitala workshops har gett nya insikter och lärdomar. Det har bland annat lett till en ökad förståelse och att det nu är en blandning av både fysiska och digitala möten som för utvecklingsarbeten framåt”.

Proppen har gått ur

Och nu spirar utvecklingsarbetet igen, med ny växtkraft. Det handlar om allt från satsningar kring Nära vård, digitaliseringsprojekt, vårdinformationssystem och patientsäkerhetsarbeten.

– Ja, proppen gick ur när pandemin släppte det akuta taget om organisationen. Ett stort övergripande arbete relaterat till tillgänglighet är uppstartat och pågår. Det större arbetet har ett flertal ”småsyskon” som drivs parallellt. Det handlar om att korta tider för operationsköer och återbesök vilket också relaterar till förändrade arbetssätt och involvering av patienter med anhöriga, uppger Sofia Stenlund Westerlund, utvecklingschef på Region Sörmland.