Inga produkter i varukorgen.
Stora skillnader i vården mellan regionerna
Jämlik vård Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller sjukvårdens kostnader och konsumtionen av vård. Mest vård söker stockholmarna. Men det är inte skillnader i vårdbehov som är förklaringen.
Naimi Johansson, hälsoekonom vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum. Foto: Elin Abelson.
Sjukvårdens kostnader och, framför allt, medborgarnas konsumtion av vård skiljer sig åt mellan Sveriges 21 regioner.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Naimi Johansson är forskare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro Län. I en ny SNS-rapport har hon undersökt hur stora de regionala skillnaderna är och i vilken utsträckning de kan kopplas till skillnader i vårdbehov, demografi, socioekonomi och sjukvårdsresurser.
Högst kostnader på Gotland
Naimi Johansson har bland annat tittat på skillnader i totalkostnader för hälso- och sjukvården, läkemedelskostnader och antal läkarbesök. Hon konstaterar att de regionala skillnaderna är små i ett internationellt perspektiv, men skiljer sig åt beroende på om man tittar på kostnader eller nyttjande.
Under perioden 2014–2019 var hälso- och sjukvårdskostnaderna per capita högst i Gotland och lägst i Västra Götaland. Skillnaden var 19 procent.
Skillnaderna i läkemedelskostnader är något större, det skiljer 25 procent mellan regionen med högst respektive lägst läkemedelskostnader.
Flest läkarbesök i Stockholm
Störst är skillnaderna mellan regionerna när det gäller antal läkarbesök per person. Det är framför allt Stockholm som sticker ut.
Under några år på 2010-talet gjordes i Stockholm nästan dubbelt så många läkarbesök per person jämfört med Östergötland och Jämtland Härjedalen, som var de regioner med minst antal besök per person.
– Det är svårt att tro att skillnaderna beror på att invånare i Stockholm skulle ha ett mycket högre medicinskt behov. Det kan snarare ha att göra med större tillgänglighet i Stockholm och att vårdcentraler i Stockholm delvis får ersättning baserat på antal besök, säger Naimi Johansson i en kommentar till rapporten
Svårt att förklara skillnaderna
Naimi Johansson ser inte att skillnaderna har någon koppling till vårdbehov. Hon konstaterar också att en stor del av den regionala variationen över huvud taget inte går att koppla till någon av aspekterna hon har studerat.
Två tredjedelar av skillnaderna i läkarbesök i primärvården och hälften av skillnaderna i besöken hos specialistläkare förblir oförklarade i hennes studie.
Att skillnader kopplade till vårdbehov tycks ha så liten förklaringsgrad är ett problem och svårt att förena med målet om en jämlik vård, enligt Naimi Johansson.
Efterlyser med data
För att förstå vad som ligger bakom de regionala skillnaderna efterlyser hon bättre data, framför allt inom priämärvården.
– Ett nationellt primärvårdsregister på individnivå bör införas för att kunna göra relevanta jämförelser mellan regioner. Och det nuvarande Patientregistret bör inkludera även andra resurser än bara läkare. För att säga mer om vilken roll behovet av vård egentligen spelar skulle ett mått på invånarnas sjuklighet behövas, säger Naimi Johansson.
