Vårdexperten: ”Patienten ska ses som en del av teamet”

Petra Lilja Hagell är sjuksköterska, doktor i pedagogik, lärare och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad.

År 2012 gav hon ut sin andra bok baserad på intervjuer; Vården inifrån – När sjuksköterskan blir patient.

– Jag har alltid fascinerats av människors berättelser, och speciellt om det rör väldigt svåra händelser. Att få titta in i människors mest sköra värld har betytt mycket för mig, säger hon.

I Vården inifrån intervjuas fem sjuksköterskor och lärare på sjuksköterskeutbildningen som själva blivit svårt sjuka och behövt olika typer av vård. Berättelserna belyser olika dimensioner av begreppet vårdkvalitet och lyfter organisationens betydelse för patientens mående.

– Jag hade en sjuksköterska i min närhet som blev väldigt svårt sjuk, i boken kallas hon för Lilian. Hon uppmanade mig att skriva om hur vården upplevs inifrån och jag såg snart en röd tråd i hennes och de andra intervjupersonernas upplevelser, säger Petra Lilja Hagell.

Det finns en felaktig föreställning om att vårdpersonal har högre krav på vården än andra patienter, förklarar Hagell.

– Bilden av dem är att de kräver mycket mer svar från vården och att de förväntar sig en mer excellent vård än andra patienter. I själva verket är det tvärtom de små sakerna som räknas för alla patienter, oavsett hur mycket förförståelse man själv har, säger hon.

De små sakerna kan vara allt från en trygg hand på axeln i en svår situation till ett glas vatten när man behöver det som mest.

– I boken beskriver Lilian att ingen erbjöd henne ett glas vatten efter att hon hade kräkts. Det är en så grundläggande sak, för alla vet att man vill ha det efter att ha kräkts spytt. Det kanske inte står med i en sjukdomsbeskrivning – men det påverkar patientens hela upplevelse, säger hon.

En annan avgörande men ofta osynlig aspekt av vårdkvalitet är enligt Petra Lilja Hagell den villkorslösa närvaron.

– Det handlar om att ha modet att stanna kvar hos en patient som lider. Bara några minuter extra för att visa att man ser personen kan göra all skillnad, säger hon.

Att ha förmåga att uttrycka empati ingår i examensmålen i alla Sveriges sjuksköterskeutbildningar. Men vad detta betyder rent konkret är inte alltid det lättaste att förklara.

– Om man kommer som en ung student till sjuksköterskeutbildningen, personen kanske inte är äldre än 20 år, då kanske man inte ens har helt klart för sig vad begreppet empati innebär i praktiken. Det gör att examensmålet kan bli svårt att omsätta när man kommer ut i en vårdverksamhet.

Sedan Vården inifrån gavs ut för 13 år sedan har synen på patientens behov förändrats, förklarar Petra Lilja Hagell.

– För bara 30-40 år sedan sågs patienter som mer av en löpande-band-produkt. Idag pratar man om personcentrerad vård och har till och med tagit in begreppet i styrdokumenten. Många vårdverksamheter profilerar sig också med att de har ett särskilt personcentrerat fokus, säger hon.

Men att ha en ambition är inte detsamma som att faktiskt arbeta på ett särskilt sätt. Svensk sjukvård hade precis börjat röra sig mot en stor patientfokusreform när pandemin kom och välte hela vårdapparaten på ända.

– Det finns fortfarande en stark intention kring personcentrerad vård, men alla besparingar som vården har fått utstå gör att verkligheten ser helt annorlunda ut på många ställen. Vi måste fortsätta prata om det här arbetssättet med våra sjuksköterskestudenter för att det verkligen ska får fäste. Rom byggdes inte på en dag.

Hon fortsätter:

– Om en vårdpersonal hittar så lite som en minut extra varje dag för att stryka patienten på kinden, säga att man finns där, eller bara lyssna på hur den mår – då har yrkeskåren tillsammans bidragit till ett starkare personcentrerat fokus.

Ytterst är den personcentrerade vårdens varande dock inte i personalens händer, menar Petra Lilja Hagell. Man blir sjuksköterska för att kunna hjälpa människor. Ingen sjuksköterska väljer bort att ha patientfokus om den har möjlighet att sätta patienten i första rummet.

– Om organisationen hindrar personalen från att se patienten, och medarbetaren bara måste springa fortare och fortare under en arbetsdag på grund av sparkrav, ja då blir personcentrerad vård inget annat än ett vackert uttryck.

Hon vill se en snabbare förändringstakt och en ny sorts styrning av svensk sjukvård som möjliggör för personalen att utföra sitt uppdrag så som det är tänkt.

–  Patienten ska ses som en del av teamet, eftersom patienten är expert på sin egen kropp och sitt eget liv. Det måste vi förstå för att lyckas med vården på lång sikt. Personcentrerad vård leder också till tryggare patienter som inte söker vård lika ofta. Det är gynnsamt på alla plan.