Vård- och rymdsektorn har gemensamma utmaningar och stort utbyte av varandra. Det berättar Patrik Sundblad, forskare vid KTH och tidigare forskningssamordnare vid Europeiska rymdorganisationen ESA, där han bland annat koordinerade forskning med astronauter som försökspersoner.
Blickar mot rymden för nya vårdlösningar
Vård- och rymdsektorn har gemensamma utmaningar och stort utbyte av varandra.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Dels finns det forskning och metoder som bara kan utföras i rymden och visar sig ha nytta även på jorden. Dels görs otroligt mycket forskning och tester på astronauter som vården drar lärdomar av och vice versa. Andra gånger samlas vårdsektorn och rymden runt gemensamma frågeställningar.
– De flesta forskare som är inblandade i rymdforskning är också kopplade till ”vanlig” markbaserad forskning, man gör studier på patientgruppen och friska försökspersoner. Kunskapsöverföringen sker naturligt, säger Patrik Sundblad.
Han berättar att ett hett forskningsområde som skapar ömsesidig nytta är biomekanik. Det är viktigt i rehabiliteringsmedicin, att se hur olika övningar belastar kroppen, men också i rymden för att se hur kroppen reagerar på träning i viktlöshet.
Och ur ett mer vetenskapligt perspektiv är området nutrition intressant.
– Forskning på astronauter visar att de kan tappa upp till en procent av sin benmassa per månad, men också att de återhämtar sig när de kommer tillbaka på jorden. I forskarvärlden försöker vi förstå vad som händer kopplat till benskörhet, och testar olika sätt för att minska risken och hejda osteoporosutvecklingen.