Doulor bryter kulturgränserna

När projektet Doula & kulturtolk startade 2008 var tanken att ge gravida kvinnor med utländsk bakgrund ett bättre stöd vid förlossningen än vad en vanlig tolk kunde erbjuda.

Doulor bryter kulturgränserna

Att föda barn i en ny kultur utan att förstå språket och rutinerna skapar inte bara otrygghet, det ökar också risken för komplikationer. När projektet Doula & kulturtolk startade 2008 var tanken att ge gravida kvinnor med utländsk bakgrund ett bättre stöd vid förlossningen än vad en vanlig tolk kunde erbjuda. Lösningen blev doulor, kvinnor som stöttar, förklarar och ger trygghet under förlossningen och som hjälper till med kommunikationen mellan kvinnan och vårdpersonalen. Idag har Doula & kulturtolk 34 doulor anställda som pratar 23 olika språk.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Doulorna träffar föräldrarna innan förlossningen och ett par gånger efter. Det blir på så vis en länk mellan mödravården och förlossningsvården, berättar Eva-Maria Wassberg, styrelseledamot i Födelsehuset och en av initiativtagarna till Doula & kulturtolk som drivs i Bergsjön av Födelsehuset i Göteborg.

Hon berättar att arbetet med de blivande föräldrarna lätt leder till nya idéer och satsningar. Födelsehuset driver idag exempelvis Mammaforum, en träffpunkt för föräldrar som även ger praktiskt stöd i allt från kontakt med myndigheter till att fylla i blanketter av olika slag. Här kan föräldralediga mammor även få undervisning i svenska, en aktivitet som blivande lärare i SFI håller i.

– I år har vi dessutom startat mobila mammaforum som åker ut till olika stadsdelar och träffar mammor på öppna förskolor och familjecentraler, berättar Eva-Maria Wassberg.

Eva-Maria Wassberg konstaterar att det gäller att hålla fokus så att arbetet inte drar iväg åt för många olika håll. Samtidigt berättar hon med värme om doulornas arbete den insats som de gör för att överbrygga nationalitet-, kultur och religionsgränser.

– Ibland känns det nästan som om vi bedriver ett fredsarbete. Vi hade en träff där föräldrar samtalade om sin förväntan på föräldraskapet. Det tog tid, eftersom doulorna skulle översätta mellan många olika språk, men de berättelser som kom fram visar verkligen att föräldraskapet är universellt. De djupt mänskliga värdena är så lika, det uppstår en speciell samhörighet i gruppen när man upptäcker det. Det är integration på riktigt.

Om Doula & kulturtolk

Projektet Doula & kulturtolk ger kvinnor från hela Göteborgsområdet möjligheten att få en doula. Det innebär att gravida kvinnor som inte talar svenska kan få en stödperson under graviditet, förlossning och eftervård.

Doulorna är inte utbildade inom sjukvård, däremot är flera av dem utbildade förlossningspedagoger och är anställda med avtalsenliga löner. För att ge föräldrarna ett bra kunskapsstöd kan de dessutom gå påbyggnadsutbildningar i amning och kangaroula, en metod som uppmuntrar hud-mot-hudkontakt mellan barn och föräldrar under barnets första levnadstimmar. Varje doula har en eller två gravida kvinnor som de träffar ett par gånger innan och ett par gånger efter det att barnet är fött.

Arbetet med kulturdoulorna har fått stor uppmärksamhet, särskilt under det senaste året. I höstas vann barnmorskan Maria Hogenäs Vårdförbundspriset för sitt arbete inom Födelsehuset och arbetssättet har inspirerat fler liknande satsningar i bland annat Södertälje och i Halland. Föreningen födelsehuset har bland annat tagit fram en handbok som beskriver konceptet och innehåller allt från utbildningsmaterial till arbetsbeskrivningar, kollektivavtal och mallar för att ansöka om pengar.

Doulorna har även visat sig bli viktiga personer i lokalsamhället. De var bland annat engagerade i Ta med en vän-projektet som Kvalitetsvård skrivit om tidigare. 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan