Studie vill förbättra vården av nedsövda patienter

Personcentrerad vård Kan omvårdnadsronder öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter? Det ska utvärderas i en studie på Akademiska sjukhuset.

Studie vill förbättra vården av nedsövda patienter
Hypotesen är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård. Foto: Adobe stock

Personcentrerad vård blir allt viktigare inom sjukvården. Det innebär att man fokuserar på hela personen, med dennes unika behov, resurser och erfarenheter, inte enbart på sjukdomen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

För medvetslösa och sövda patienter är detta en stor utmaning, särskilt nu under pandemin då närstående inte kan närvara på samma sätt.

Svårt att föra sin talan

I en planerad studie på Akademiska ska forskare utvärdera om omvårdnadsronder kan öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan.

Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet. Fotograf: Johan Alp

– Det är extra svårt att bedriva personcentrerad vård inom neurointensivvården eftersom patienterna som vårdas där ofta är både medvetslösa och sövda vilket medför att de inte själva kan föra sin talan och uttrycka vilka behov de har och vad som är viktigt för dem, säger Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Kompletterar den medicinska ronden

Omvårdnadsronden fungerar som ett komplement till den medicinska ronden och innebär att sjuksköterskor systematiskt identifierar patientens alla omvårdnadsbehov, i samråd med patient och närstående, och därefter ordinerar evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

Ett viktigt syfte med studien är att förbättra omvårdnadsronderna genom att ännu tydligare involvera patientens syn på vilka av deras svårigheter som bör prioriteras. Forskarna kommer därmed att följa patienterna både under vårdtiden och när de lämnat neurointensivvården.

– Denna kunskap kan komma framtida patienter till nytta som inte kan kommunicera, både inom neurointensiven och andra enheter på sjukhuset, berättar Lena Nyholm.

Vad motiverar patienten att kämpa vidare

Enligt Lena Nyholm är det av stor vikt att omvårdnadsinsatser kan utföras på ett personcentrerat sätt och i enlighet med tillgänglig evidens. Hypotesen är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård, bland annat genom att patienternas behov identifieras av en erfaren sjuksköterska och att evidensbaserade insatser därmed kan sättas in och utvärderas på ett systematiskt sätt.

– En annan aspekt är att omvårdnadsronder kan ge ökad kännedom om vad som motiverar patienter att kämpa vidare i sin sjukdom samt vad som kan ge vila, avslappning och glädje korta stunder i en annars för patienten väldigt krävande situation, säger Lena Nyholm.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan