”Delat ledarskap har bara fördelar”

– Det var naturligt att dela på ledarskapet när avdelningen växte. Vi har 111 medarbetare och rekommendationen ligger på 40–50 personer, berättar Agneta Jonsson Lampinen och Maria Hellman på kirurgen Sundsvalls sjukhus.

”Delat ledarskap har bara fördelar”

På Sundsvalls sjukhus är all kirurgi samlad under ett tak. Verksamheten har delats i fem olika sektioner för att kunna utnyttja kompetensen till max, och varje sektion har sin egen ledare. Arbetet som enhetschef delas mellan Maria Hellman som har hand om två sektioner, och Agneta Jonsson Lampinen som ansvarar för tre sektioner.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Det var naturligt att dela på ledarskapet när avdelningen växte. Vi har 111 medarbetare och rekommendationen ligger på 40–50 personer, berättar Agneta Jonsson Lampinen.

De sitter nära varandra, samarbetar hela arbetspasset och är flexibla, båda håller till exempel i medarbetar- och lönesamtal. De är synliga; personalen har alltid någon att vända sig till. Delat ledarskap innebär att man har någon att bolla saker med, dock är det viktigt att personkemin stämmer.

– Fungerar det så är det här att föredra. Jag har varit ensam enhetschef och ser bara fördelar med att vara två. Vi tycker inte lika om allting; jag gasar och Agneta bromsar, men när vi tillsammans väger positivt och negativt kommer vi i samförstånd fram till något klokt, säger Maria Hellman.

– Och ingen av oss har något behov av att pinka in något revir, tillägger Agneta Jonsson Lampinen.

De har fått uppmärksamhet för att lyckats rekrytera sjuksköterskor på grund av god arbetsmiljö. På ett och ett halvt år anställdes 26 sjuksköterskor, och man gick från sjuksköterskebrist till full bemanning.

– Arbetsmiljön för sjuksköterskor har varit jobbig på många håll, och förut även här; till exempel hann man inte ta ut raster. När Maria började för ett och ett halvt år sedan, var vi överens om att sätta arbetsmiljön som en ledstjärna i verksamheten, säger Agneta Jonsson Lampinen.

Enligt Maria Hellman pratar man mycket om bemanningstal, något som ofta är uträknat på vården som bedrevs för 15–20 år sedan. Vården på avdelningarna i dag är den man hade på IVA för fem år sedan, och därför måste man ta höjd i bemanning så att man får en rimlig arbetsmiljö och arbetsbelastning, menar hon.

– Vid anställningsintervjuer hamnar man ofta i samtal om lönesättningen, men vi är tydliga med vad vi kan betala för lön för en nyexaminerad sjuksköterska. Sedan berättar vi hur vi jobbar med arbetsmiljön. Några hundralappar mer i plånboken är inget värt om man har dålig arbetsmiljö, konstaterar Agneta Jonsson Lampinen.

Redan från början uppskattades det här av de sökande. Efter fem veckors inskolning har enhetscheferna samtal med de nyanställda, och vid behov förlängs inskolningstiden. På det sättet undviker man redan från början sjukfrånvaro, och i förlängningen tjänar alla parter på det.

Marias och Agnetas tips för en god arbetsmiljö:

* Närvarande chefer som vet hur det är att jobba på avdelningen.

* Ledning som lyssnar på personalen. En central fråga är: Vad är rimlig belastning? Man ska kunna hinna med att ta raster, och att gå hem efter arbetsdagen. Man ska inte ha ont i magen av rädslan för att bli beordrad att vara kvar efter sitt pass.

* Ta hjälp med schemat av en bemanningsansvarig person. Här jobbar personalen två helger av fem.

* Värdefullt med mix av äldre sjuksköterskor som har längre erfarenhet och yngre nyexaminerade; då lär man av varandra, och som ny har man stöd av de äldre som kan vägleda. Att ha erfarenhet i alla sektioner är en viktig del i arbetsmiljön.

* Förkovran inom yrket. Varannan vecka sker en arbetsplatsträff och i jämna mellanrum utbildningstillfällen, till exempel föreläsningar av läkare.

Så lyckas du med rekrytering

* Formulera gärna annonsen så att den sticker ut. Kirurgen på Sundsvalls sjukhus formulerade annonsen som till en fotbollsspelare och fick bra respons.

* Rekrytera hela tiden. Annars kan man hamna i ett läge där man snabbt måste ut med annonsen och sätta i gång med hela processen, vilket tar tid. Det går inte att luta sig tillbaka, eftersom arbetstagare inte är lika trogna nu som för 15–20 år sedan.

* Anställ både nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor, det är bra att ha en mix av olika åldrar och erfarenheter.

* Var ödmjuk, positiv och tillåtande. Lyckas man med rekrytering är det glädjande, men Maria Hellman och Agneta Jonsson Lampinen tror inte på att slå sig för bröstet. Vill personalen på kirurgen på Sundsvalls sjukhus studera vidare uppmuntras det. Vill de byta enhet önskar de varmt lycka till, men säger också att de är välkomna tillbaka.

* Var aktiv och följ med vad som händer i branschen. Det är viktigt att vara på hugget: Vad ska vi göra, hur ska vi tänka? Personalen vill vara med där det händer saker, och därför startar de nu arbetet med personcentrerad vård. De tror att de har fått sökande från andra delar av Sverige för att de är med i utvecklingen.

* Varje sektion har en ansvarig sjuksköterska och en ansvarig överläkare. Kirurgen på Sundsvalls sjukhus har också en synlig och engagerad verksamhetschef vilket ger bra signaler utåt.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan