Inga produkter i varukorgen.
Sprickor mellan yrkesgrupper hindrar förbättringsarbete
Sjukvårdspersonal involverar sig sällan i förbättrings- och utvecklingsarbete eftersom de upplever att det är organisatoriskt och inte professionellt initierat.
Sjukvårdspersonal involverar sig sällan i förbättrings- och utvecklingsarbete eftersom de upplever att det är organisatoriskt och inte professionellt initierat. Det konstaterar Christian Gadolin, doktorand i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, i sin doktorsavhandling The Logics of Healthcare – In Quality Improvement Work.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Sjukvårdens yrkesgrupper och särskilt läkarna har olika utgångspunkter i förbättringsarbetet jämfört med chefer och verksamhetsutvecklare. Det skapar meningsskiljaktigheter och försvårar arbetet, säger Christian Gadolin.
Han menar att det finns en markant risk att förbättrings- och utvecklingsarbetet cementerar olika perspektiv om vad som är kvalitet och hur kvalitet ska nås i vården. Med avhandlingen hoppas han bidra till en ökad förståelse för att vården förblir tämligen rigid, trots en mängd förändringsförsök.
För att skapa ett konstruktivt förbättringsarbete där alla yrkesgrupper är involverade och engagerade menar Christian Gadolin att individen behöver gå bortom den traditionella yrkesrollen och dess förväntningar, men också att man ser bortom förväntningar som finns på individer som representerar andra yrkesgrupper eller ledningen. Först då kan det förbättringsarbete leda till nya handlingsmönster.
Avhandlingen visar också vad som sker när verktyg och metoder från den privata sektorn har införts i vården. Det kan dels ha en positiv effekt på både kvaliteten och det effektiva nyttjandet av begränsade resurser. Men det visar också på utmaningar och svårigheter när det kombineras med vårdens komplexitet och unika kontext.
– Om dessa aspekter inte beaktas medför ofta de verktyg och metoder som införs resultat som inte är önskvärda; antigen att resultaten blir något helt annat än det som var avsett eller till och med att införandet för med sig sämre kvalitet på den vård som ges, säger Christian Gadolin.
