Patientsäkerhet

Förebyggande arbete som fokuserar på ledning och styrning. Stärkt säkerhetskultur, ökad kompetens. Ökad kunskap om vårdskador utanför sjukhusen. Det är viktiga ingredienser i den nya nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.

Det nya coronaviruset klassades i förra veckan som samhällsfarligt. Landets smittskyddsmyndigheter kan därmed besluta om karantän eller att enskilda individer ska undersökas.

Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, skrev ”Årets artikel” i Läkartidningen. I artikeln uppmärksammade han den ökade tillströmningen av unga patienter med könsdysfori och bristen på evidens för att könskorrigerande behandling alltid är den rätta.

Det skulle vara mer effektivt att arbeta integrerat med systematiskt arbetsmiljöarbete och patientsäkerhetsarbete inom den kommunala hemsjukvården – men det finns hinder i de ledningssystem som används idag.

Trots flera åtgärder för att rusta vården inför jul- och nyårshelgerna blev situationen då mycket besvärlig på flera ställen i Stockholmsregionen, som nu utvärderar vad som hände.

Fler strokepatienter bör få trombektomi. Det ska bli lättare att dokumentera den strukturerade uppföljning som ska följa på en strokebehandling.

Staten behöver ta ett större ansvar över den framtida nära vården. Tillsynen från IVO och förmågan att identifiera och agera på brister behöver förbättras. Det konstaterar IVO i en ny rapport som i dagarna har lämnats till regeringen.

Ett enda klagomål kan leda till en bättre vård för många – det är rubriken på ett nytt material från Patientnämnden i Skåne. I en ny analys har nämnden samlat förbättringsarbeten som initierats av patienternas klagomål.

Undvikbar dödlighet är låg i Sverige, som generellt står sig relativt väl i OECD:s nyligen publicerade rapport ”Health at a glance”.