Ett år med lyckat utvecklingsarbete

– Det har gått bra. Vi har arbetat effektivt med daglig styrning med hjälp av en digital tavla. Vi har också kunnat lägga arbetstiderna så att personalen får börja halv åtta i stället för kvart i sju, något som uppskattats mycket.
Det berättar Patrik Bodeby, avdelningschef för den kirurgiska utvecklingsavdelningen på Akademiska sjukhuset då Kvalitetsvård ringer upp och frågar hur året har varit.

Ett år med lyckat utvecklingsarbete

I slutet av september förra året besökte vi avdelningen för ett reportage. Då var man i startgroparna med ett speciellt uppdrag: vårda patienter med sjukdomar i tjock- och ändtarm och utveckla samtidigt vården genom att testa nya metoder.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

För detta uppdrag var inte minst rekryteringen viktig. Redan tidigt visade många intresse, och Patrik Bodeby svämmar över av beröm när han beskriver den personal han idag arbetar med. ”Tålmodiga, positiva och konstruktiva när vi stöter på motstånd”.

För visst är det här uppdraget ibland svårt, konstaterar han vidare.

– Det svåraste har nog varit att hitta balansen mellan att bedriva den dagliga verksamheten i vården och att bedriva utveckling. Det är en utmaning. Nya saker kräver tid och resurser.

Samtidigt är han entusiastisk över att avdelningen har fått prova ny teknik som också är resurseffektiv. Den digitala tavlan för daglig styrning är en sådan.

– Där samlas all information om patienterna och också om annan personal som kommer in under dagen, som fysioterapeuter eller läkare från andra avdelningar. Den ger en överblick och en utgångspunkt för hur vi ska fördela alla resurser över dagen. Jag skulle nog säga att utan den tavlan hade vi inte kunnat börja halv åtta

Idag prövas tavlan på utvecklingsavdelningen. Tanken är att den – eller en liknande – i framtiden ska kopplas till ett centralt system för sjukhuset, som ger en överblick av alla avdelningars patienter.

– En styrka med den är att den visar inte bara antalet patienter utan också patienternas vårdtyngd. Det kan vara mycket betydelsefullt i en situation där man ska välja vilken avdelning som har möjlighet att ta emot fler patienter. Nu vet vi inte om det är just det här systemet som kommer att upphandlas i en framtid, men efter att vi testat detta kommer vi att ha en bra kravspecifikation för framtiden.

Arbetet med att försöka tillgodose personalens schemaönskemål har också varit ambitiöst från första början. Detta att börja lite senare var ett allmänt önskemål, inte minst från småbarnsföräldrar som behöver lämna barn på förskolan. Man har också konsekvent undvikit kombinationen kvällstjänstgöring med efterföljande dagspass. Sedan har fokus legat på att tillgodose önskemål om när ledigheter ska förläggas så långt det går.

– I höst kommer vi att gå vidare med att pröva långa pass för de som önskar det. Det betyder att du jobbar riktigt länge en dag – från 7:30 till 22 med två raster, men att du sedan i gengäld får fler lediga dagar för återhämtning. Det här är något som vissa i personalen har önskat, och som vi bara schemalägger om önskemål finns.

Sådana experiment kan ha en baksida – vad gör man om den som valt detta specialschema blir sjuk och någon annan som inte vill jobba så behöver hoppa in? Men på utvecklingsavdelningen prövar man, sen får man dra slutsatsen om lösningen är hållbar.

Även med arbetsmiljön har avdelningen arbetat ambitiöst från början. Sedan årsskiftet använder man en metod kallad STAMINA, där personalen svarar på en anonym digital enkät ungefär var tredje månad, varpå resultaten diskuteras i gruppen.  Medarbetarna kommer själva fram till vilka styrkor och utmaningar som finns, och vad som är viktigt att arbeta med. – Den här metoden underlättar den egna möjligheten att påverka sin arbetsmiljö. Något som är väldigt viktigt, understryker Patrik Bodeby.

Under varje arbetspass genomförs en strukturerad stund för reflektion, där alla medarbetare kan ta upp känslor kring arbetsbelastning, patientsäkerhet och annat som känns angeläget.

Sedan i våras har avdelningen en receptarie anställd, som förbereder läkemedel, blandar dropp och hanterar läkemedelsförfrågningar, vilket avlastar sjuksköterskorna.

I höst kommer man att gå vidare med ett rondprojekt och skärskåda hur man arbetar med ronden och vad som kan bli bättre. Att rätt person gör rätt sak är i ständigt fokus för förbättringsarbetet här.

Och hur ser det ut för patienterna på avdelningen?

– Vi kan se en preliminär trend att de håller sig friskare under vårdtiden och att vårdtiden är kortare, och även att färre behöver återinläggas, säger Patrik Bodeby, och tillägger att man ännu bara är i början av avdelningen ständiga utvecklingsarbete.

 

Fakta Kirurgiska utvecklingsavdelningen på Akademiska sjukhuset

 

Den kirurgiska utvecklingsavdelningen startade i september 2018. Huvuduppdragen är dels att vårda patienter med sjukdomar i tjock- och ändtarm, dels att utveckla vården genom att testa och utvärdera både nya arbetssätt och ny teknik. Även utveckling av arbetsmiljöarbetet är prioriterat, liksom att testa nya arbetstider utifrån personalens önskemål. Numera är även endokrinsektionen en del av verksamheten, som drivs som pilotprojekt och ska utvärderas efter tre år, dvs hösten 2021.

 

Bilden: Patrik Bodeby och undersköterskan Emelie Lindqvist framför tavlan för daglig styrning. Foto: Emelie Tingvall, Akademiska sjukhuset.