Rapport

Minskad byråkrati, tydligare fokus på kärnverksamheten och bättre interna samarbeten. Det är några positiva effekter av pandemin som nu lyfts fram en en ny rapport.

Under 2000-talet har antalet strokefall minskat och överlevnaden ökat. Av de som avled förra året var covid-19 en av de vanligaste underliggande orsakerna.

Vården känns otrygg, det saknas kontinuitet och patienter upplever att de själva måste koordinera sin vård. Västra Götalandsregionens analys av patienternas klagomål pekar på flera områden för förbättring.

2020 var ett exceptionellt år för hälso- och sjukvården. Men även om pandemin har pressat vården hårt så har den också fört något gott med sig. Det framkommer i årets SLIT-rapport.

Vården lever inte upp till idén med patientlagen och det finns få tecken på förbättringar. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som vill se en tydligare prioritering av patientlagen i styrningen av vården.

Personer med kronisk sjukdom tycker att vården har blivit bättre och allt fler äldre har en fast läkarkontakt. Men i en internationell jämförelse ligger Sverige fortfarande efter.

Storstad och landsbygd har helt olika förutsättningar för att ge vård på lika villkor. Det är framför allt tre områden som är särskilt viktiga för att stärka primärvården i hela Sverige.

Pandemins effekter har gett ett tydligare utslag för våren 2021 än under våren 2020. Nu ökar kostnaderna för inhyrd personal i vården i förhållande till de totala personalkostnaderna.

Det finns hittills få tecken på att hälso- och sjukvården har kommit närmare målen i omställningen till en god och nära vård. Det visar en ny delrapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller sjukvårdens kostnader och konsumtionen av vård. Mest vård söker stockholmarna. Men det är inte skillnader i vårdbehov som är förklaringen.