Svenskt föredöme för vårdprogrammet ERAS

– Vi har en 100 meter lång promenadbana i korridoren som vi uppmuntrar patienterna att gå. Vi kallar den tarmslingan och den har faktiskt både en start- och en mållinje, berättar Fredrik Hjern, som är överläkare på Kirurg- och urologkliniken vid Danderyds sjukhus.

Arbetet med ERAS har gett mycket goda resultat. För ändtarmscancer har vårdtiden exempelvis minskat från åtta till fyra dagar och det är även färre som drabbas av komplikationer – totala andelen komplikationer har minskat från 40-50 procent innan vårdprogrammet infördes till att idag ligga på mellan 20-30 procent.

I somras utsågs kliniken till Centre of Excellence, mycket tack vare de goda resultaten och följsamheten till vårdprogrammet.

– Som alltid när man inför nya arbetssätt är den stora utmaningen att hålla arbetet levande. Det gäller att hela tiden jobba med programmet och hålla lågan uppe. Där har det varit otroligt värdefullt med den återkoppling som vi får via kvalitetsregistret EIAS, säger Fredrik Hjern.

Förutom ett ERAS-team som träffas en gång i månaden där läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sjukgymnaster från de olika klinikerna följer upp arbetet, har de även en ERAS-sköterska som har avsatt tid en dag i veckan för att jobba med vårdprogrammet och se till att utbilda och uppdatera personalen regelbundet.

Som det goda exempel de är får de även ta emot studiebesök från hela världen. Nu i höst väntar besök från Japan och Tyskland, tidigare har de haft besök från Europa och Skandinavien, men även långväga gäster från Sydamerika och Kanada. Själv är Fredrik Hjern involverad implementeringen av ERAS på fyra sjukhus i Sverige och ett i Norge.

– Vi jobbar också för att sprida arbetet till fler avdelningar på Danderyds sjukhus. Totalt i Sverige är det cirka 25 enheter som använder ERAS, men det är ju många fler som kan ha nytta av det.

ERAS

Är ett perioperativt vårdprogram för patienter som genomgår större kirurgi. Programmet bygger på evidensbaserade metoder. Det följer patienten under hela vårdförloppet, från första besöket på mottagningen, till sista återbesöket efter operation. Personalen har checklistor som säkerställer att de följer programmets punkter och patienten får föra en egen dagbok. All data registreras i kvalitetsdatabasen EIAS.

Före operation handlar det om att förbereda patienten på bästa sätt. Dels genom information så att de känner sig trygg inför ingreppet, men även genom att se till att patienten får i sig tillräckligt med näring. Och att de slutar röka om de är rökare.

Inför operationen får patienten antibiotika- och trombylprofylax för att minska risken för infektioner och blodproppar. Under operationen använder de bland annat en målstyrd vätskepump som reglerar vätskan till patienten. Dessutom ser de till att använda titthålskirurgi när det är möjligt.

Efter operationen syftar vårdprogrammet till att patienten ska komma upp och röra på sig så snart som möjligt. Redan dagen efter operation vill man att de är uppe ur sängen minst sex timmar per dag. Patienten ska också börja äta och dricka själv så snart som möjligt. Kateter och dränage som låser patienten vid sängen tas bort och de undviker även att ge morfinbaserade läkemedel. När patienten lämnat sjukhuset följer de upp med ett telefonsamtal några dagar efter hemgång. En månad efter operation kallas patienten till återbesök.

Bakom vårdprogrammet står den internationella organisationen ERAS Society. Sedan ett år tillbaka finns det även en svensk förening, SWERAS.