Den dolda vårdskulden riskerar att drabba primärvården

Det är några av slutsatserna i rapporten Den dolda vårdskulden – en rapport från vårdens vardag och verklighet under pandemin.

Saknar primärvårdens perspektiv

I rapporten beskriver Praktikertjänst vårdskulden ur primärvårdens perspektiv.

– Vårdskulden inom specialistvården har fått stort utrymme i bevakningen av coronapandemin, men ofta upplever jag att primärvårdens perspektiv har saknats. Likaså saknas ofta en konsekvensanalys och perspektiv från primärvårdens medarbetare, och därför tror jag att den här rapporten är viktig, säger Sara Banegas, chefsläkare på Praktikertjänst.

Större ansvar och nya arbetsuppgifter

För primärvården har pandemin inneburit flera stora utmaningar. När sjukhusvården ställde om sina verksamheter till att vårda de svårast sjuka patienterna fick primärvården ett större medicinskt ansvar, ökad arbetsbelastning och nya arbetsuppgifter.

– Det är, och har varit, en utmanande tid som satt hög press på primärvårdens medarbetare. Avsaknaden av en tydlig samordning mellan vårdgivare, regioner och myndigheter har förvärrat situationen. Många av de patienter som vi i primärvården möter har ett försämrat hälsotillstånd när de nu besöker sin vårdcentral, säger Sara Banegas.

Kräver kraftsamling och nytänkande

I rapporten framkommer att samhället, inte minst hälso- och sjukvården, har visat stor förmåga att mobilisera och snabbt ställa om efter nya förutsättningar.

Samtidigt kommer åtgärderna för att begränsa pandemins effekter att fortsätta under en tid. Det kräver kraftsamling, nytänkande, samordning och tydliga mål.

– Den vårdskuld som byggts upp behöver vi tillsammans beta av på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt och då behöver samtliga aktörer i den svenska hälso- och sjukvården hjälpas åt. Samverkan mellan offentliga och fristående vårdverksamheter är avgörande för att landets patienter ska få den vård de har rätt till, säger Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst.

Några slutsatser från rapporten:

• Stor osäkerhet i pandemins inledning. Nationella och regionala beslut fattades med kort varsel och riktlinjerna var ofta bristfälliga och otydliga.
• Försämrade förutsättningar att klara vårdgarantin. Målet om att patienterna ska få telefonkontakt med primärvården inom noll dagar sjönk från 70 procent till 63 procent under perioden december 2019 till juni 2020.
• Fortsatt stort rekryteringsbehov i primärvården. Många medarbetare har valt att lämna primärvården under pandemin. Några av skälen återfinns bland annat i tung arbetsbelastning och osäkerhet kring riktlinjer och rutiner.
• Ökat behov av rehabilitering. Efter månader av utebliven rehabilitering och social isolering, i kombination med en bristande arbetsmiljö i hemmen, är patienternas besvär svårare. Fysioterapeuter möter även en helt ny patientgrupp – post covid-patienterna. Med långvariga och varierande symtom ställer de nya krav på rehabilitering under lång tid.

För att stärka primärvården föreslår Praktikertjänst följande:

1. Öka primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar till 25 procent under de kommande fem åren.
2. Inför en mer jämlik primärvård med tydlig och nationell styrning.
3. Ställ krav på både fysisk och digital närvaro.
4. Skapa en jämlik vård och enhetliga patientavgifter.

Om Rapporten

Rapporten belyser flera av regionernas och primärvårdens utmaningar innan, under och efter pandemin.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland 260 av Praktikertjänsts delägare och verksamhetschefer i primärvården samt på en rad olika rapporter från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner samt Coronakommissionens andra delrapport.