Så ska vården prioritera i en katastrofsituation

Tanken är att den ska ge vården vägledning i hur man bör prioritera i situationer när vårdbehovet vida överstiger de tillgängliga resurserna.

Har blivit ännu mer aktuellt

Kriget i Ukraina har på ett dramatiskt sätt bidragit till att kunskapsstödet känns mer aktuellt än någonsin.

– Då vi fick uppdraget hade vi tagit oss igenom ett drygt år av pandemi och det är ju rätt skrämmande att världsläget sedan dess hunnit förvärras så drastiskt som skett bara under de senaste veckorna, säger Anders Berg, utredare på Socialstyrelsen, som lett arbetet med att ta fram vägledningen.

Etiska principer gäller

De etiska principer som ligger till grund för prioriteringar i hälso- och sjukvården gäller både i fredstid som i krig. Men i en krissituation där vårdresurserna inte räcker till kan man behöva ytterligare vägledning. Det kan exempelvis bli nödvändigt att omfördela resurser som personal, utrustning, läkemedel, sjukvårdsmateriel och lokaler, vilket i sin tur kan innebära att viss annan vård får stå tillbaka.

Kunskapsstödet tar bland annat upp viktiga bestämmelser, ger verktyg för att prioritera och lyfter möjliga katastrofscenarier.

– I verktyget har vi identifierat fem övergripande prioriteringsgrupper utgående från den av riksdagens beslutade etiska plattformen för prioriteringar, där vårdbehovet uttrycks som en kombination av hur allvarligt hälsotillståndet är och vilken nytta patienten skulle ha av en vårdåtgärd, säger Anders Berg.

Alla gör på samma sätt

Tanken är att det verktyg som Socialstyrelsen nu tagit fram ska ge vårdpersonalen stöd i att göra rätt prioriteringar i en pressad situation. Det är också viktigt att visa att svåra beslut fattas på ett likartat sätt över hela landet, och på goda grunder.

Förslaget har nu gått ut på remiss. Remissvaren på vägledningen ska lämnas till Socialstyrelsen senast i slutet av april och ett slutgiltigt kunskapsstöd beräknas vara klart i slutet av juni i år.