Systematisk smärtbedömning för äldre

– Ett av grundproblemen är att personer med demenssjukdom ofta har svårt att kommunicera verbalt, vilket gör det svårt för vårdpersonal att förstå om och hur patienten känner smärta, säger hon.

Avhandlingen, som bland annat bygger på intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor, visar att det saknas systematiska arbetssätt för bedömning och analys av smärta. Istället använder  personalen erfarenhetsbaserade strategier, exempelvis avläser de ansiktsuttryck, berättar Christina Karlsson.

– Det kan vara en rynkad panna eller ett speciellt uttryck i ögonen eller ett aggressivt beteende.

För att på ett systematiskt sätt bedöma tecken på smärta har vårdpersonalen i studien testat observationsinstrumentet Abbey Pain Scale – SWE. Instrumentet består av sex olika frågemoment, Ljuduttryck, Ansiktsuttryck, Förändrat kroppsspråk, Förändrat beteende, Fysiologisk förändring samt Kroppslig förändring. De olika områdena bedöms på en skala från 0-3 (inte alls, lite, måttligt, mycket). Skalan används och tolkas av vårdpersonalen, som under en kort stund observerar personen som ska bedömas. Någon svensk utvärderingsstudie har tidigare inte gjorts av instrumentet och resultatet från studien visar att det var tillförlitligt och personalen upplevde det vara användbart.

I dagsläget förs en dialog med Svenska Palliativregistret om hur en implementering skulle kunna samordnas på ett nationellt plan.