Äldreomsorgen kan bli effektivare – utan att tumma på kvaliteten
Äldrevården Om alla kommuner jobbade som de allra bästa skulle produktiviteten kunna höjas med mellan 10 och 40 procent – utan att kvaliteten blev sämre. Det konstaterar Kommissionen för skattenytta i en ny rapport.
Det finns idag en stor skillnad mellan produktiviteten för de kommuner som presterar medelbra jämfört med de som ligger i topp. Oavsett vilken kommungrupp man studerar – små eller stora, förortskommuner eller de som finns i glesbygd.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Det konstaterar Kommissionen för skattenytta i rapporten Vilken kommun är bäst på äldreomsorg?
Bättre på att leda arbetet
Bland de mest produktiva kommunerna i mindre stad eller tätort finns Norrtälje, Härnösand och Gotland. Bästa förortskommunerna är Järfälla, Lidingö och Nacka. Och de bästa glesbygdskommunerna är Torsby, Kalix och Arvidsjaur.
Men att dessa kommuner är produktiva innebär inte att de levererar sämre kvalitet eller har mindre nöjda brukare – snarare tvärtom. En rimligare förklaring är att det finns skillnader i hur man leder och organiserar arbetet.
”Vi vet inte vad som förenar dessa kommuner – om det är gott ledarskap, goda externa förutsättningar eller något annat. Det vi vet är att dessa kommuner levererar mer äldreomsorg för varje skattekrona och att förklaringen i regel inte är att de har brister i kvaliteten” skriver hälsoekonomen Mattias Lundbäck i rapporten.
Potential att öka produktiviteten
Men om fler jobbade som de allra bästa skulle det alltså innebära ett enormt lyft för svensk äldreomsorg. Enligt rapporten har de flesta kommuner en potential att förbättra produktiviteten med mellan 10 och 40 procent. Det innebär en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor på nationell nivå.
Rapporten konstaterar att det går att mäta produktivitet och att det går att kvalitetssäkra åtgärder som förbättrar produktiviteten. Rapporten uppmanar därför kommuner att göra mätningar och jämföra sig med de bästa. Finns det skillnader i hur man organiserar arbetet? Finns det skillnader i hur man använder tillgängliga resurser?
Förbättringar som gör skillnad
Rapporten pekar också på några förbättringar som kan göra stor skillnad:
- Tekniska förbättringar kan exempelvis ta bort moment som inte tillför nytta för brukarna och därmed ge upphov till större brukarnytta. Det kan handla om att hemtjänsten inför effektivare system för att hantera nycklar eller smartare rutter för att besöka brukarna.
- Logistikförändringar. Rätt utförd kan mätning och uppföljning leda till att man får ut mer resurser för samma medel – och dessutom höja kvaliteten för brukarna.
- Digital teknik som gör att äldre kan leva mer självständigt och behovet av omsorg minskar.
Kommissionen för skattenytta
Har tillkommit på initiativ av förre Scania-vd:n Leif Östling. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget. Från frågan om hur mycket mer pengar som behövs till våra viktiga välfärdssatsningar till frågan om hur effektivt vi använder de medel som redan finns tilldelade.
Hela rapporten går att läsa här: Vilken kommun är bäst på äldreomsorg?
