Kortare vårdtid med specialistbedömning i primärvården

Kortare vårdtid med specialistbedömning i primärvården

Antalet melanom ökar kraftigt och tidig diagnostik och bottagande är avgörande för överlevnaden. Majoriteten av melanompatienternas första kontakt och bedömning sker i primärvården, medan specialisterna sitter i slutet av kedjan. Med hjälp av ett system för teledermatoskopi får primärvårdsläkare snabb specialistbedömning, vilket både underlättar patientprioritering och kortar vårdtiden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Jan Lapins, överläkare på hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
Jan Lapins, överläkare på hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

– I slutet av året är förhoppningen att 50 vårdcentraler i Stockholmsregionen ska använda det nya arbetssättet, berättar Jan Lapins, överläkare på hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Tekniken innebär att primärvårdsläkaren fotar den misstänkta hudförändringen med en mobilkamera genom ett mobilanpassat dermatoskop. Bilderna laddas via en app till en databas där två melanomspecialister granskar bilderna. Inom tre dagar skickar de tillbaka ett utlåtande och en rekommendation till primärvårdsläkaren som informerar patienten inom en vecka. Vid misstanke om melanom opereras patienten på vårdcentralen och remitteras vidare till hudklinik för uppföljning. Från första besök till operation är ledtiden med det nya arbetssättet oftast mindre än två veckor.

Jan Lapins har själv varit en av de primära granskarna i pilotprojektet och berättar om ett stort engagemang från både primärvårdsläkarna och hudspecialisterna.

– För hög säkerhet har vi alltid två granskare. Jag får bilderna och gör ett utlåtande som min kollega inte kan se förrän denne har gjort sitt eget utlåtande. När vi är samstämmiga ger vi ett slutligt utlåtande till primärvårdsläkaren. Den största skillnaden jämfört med tidigare, då vi mött patienten i verkligheten, är att det går oerhört mycket snabbare för oss som specialister, primärvården gör det stora jobbet. Jag kan fokusera mina kunskaper på det jag är allra bäst på, säger Jan Lapins.

Han berättar att en utmaning för honom och de andra specialisterna är att ge ett utlåtande med ett språk som primärvården inte ska kunna missförstå.

– Tidigare har vi inte gett utlåtande utan enbart beslutat om operation eller ej, nu har vi behövt arbeta fram ett gemensamt språk för utlåtande.

Projekten

Ett pilotprojket för att hitta ett fungerande arbetsätt för tekniken startade för två år sedan av Regionalt cancercentrum Stockholm och Gotland i samarbete med tio vårdcentraler och Hudkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset Solna. Nu har det gått vidare i ett implementeringsprojekt.

– Vi har hittat ett bra arbetssätt och nu vill vi pröva detta i större skala. Samtidigt som vi använder oss av tekniken har vi nu utbildningsinsatser för primärvårdsläkare på 20 vårdcentraler och för 13 hudspecialister på Danderyd, Södersjukhuset och Karolinska Solna, säger Jan Lapin, överläkare på hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

En lärande process

Marie Lindquist, projektledare på Regionalt cancercentrum Stockholm och Gotland, var ansvarig för pilotprojektet med teledermatoskopi med fokus på att hitta fungerande arbetssätt. Hon berättar att förutom kortare vårdtider och bättre prioritering är en framgångsfaktor att arbetssättet gör att primärvården får ökad kompetens.

Marie Lindquist, projektledare på Regionalt cancercentrum Stockholm och Gotland.
Marie Lindquist, projektledare på Regionalt cancercentrum Stockholm och Gotland.

– Primärvårdsläkaren kan göra en egen bedömning och sedan jämföra med utlåtande från specialisten, det bidrar till en lärande process och är väldigt uppskattat. De vårdcentraler som använt sig av tekniken får kompetenshöjning.

Vissa av de vårdcentraler som var med i piloten strukturerade upp prickmottagning vissa dagar, vilket visade sig fungera bra, men många misstänkta förändringar hittades också vid rutinmässiga läkarbesök av andra orsaker.

– Responsen från patienterna var också god, de är trygga med bedömningen och eftersom det är snabb återkoppling känner de mindre oro. I projektet ingår även helkroppsundersökning då man i 30 procent av fallen hittar en malign hudförändring på en annan del av kroppen, berättar Marie Lindquist.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan