Akutläkarsatsning ska minska väntetiderna
Just nu fokuserar Akademiska på att utveckla arbetssätten för den patientgrupp som inte kommer in med ambulans eller i livshotande tillstånd, alltså patienter som i princip går in själv på akuten.
Patienter i korridorerna och lång väntan på bedömning. Så ser verkligheten ut på många akutmottagningar. Det är också vanligt att läkarna på akuten har sin specialisttjänst någon annanstans och enbart gör ett jourpass då och då, vilket påverkar både bedömning och teamarbete.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Akutsjukvård är ett oerhört brett område. Du möter patienter i olika åldrar med skiftande sjukdomshistorik. Det kan vara allt från trauman till buksmärtor. Det ställer höga krav på både kompetens och arbetssätt, berättar Susann Järhult, akutläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
På Akademiska utbildas ST-läkare i akutvård, parallellt som de arbetar med att utveckla nya arbetssätt på aktumottagningen. Tanken är att jobba i interprofessionella team där läkare, sjuksköterskor och undersköterskor möter patienter ”i dörren”. Först görs en första bedömning: Hur sjuk är patienten? Hur akut är läget? Behöver hen läggas in?
– Specialister i akutsjukvård är sjukhusets generalister, vi ser ”hela” patienten i bedömning och vidare handläggning. Hur symtomen ska tolkas beror mycket på individen. Är det en man eller kvinna, ung eller gammal? Det spelar stor roll i bedömningen, säger Susann Järhult.
Just nu fokuserar Akademiska på att utveckla arbetssätten för den patientgrupp som inte kommer in med ambulans eller i livshotande tillstånd, alltså patienter som i princip går in själv på akuten. Den gruppen utgör 70 procent av alla som söker akutvård, men är också den grupp som oftast hamnar i kläm.
– Som akutläkare befinner du dig i området mellan symptom och diagnos. Det är viktigt att den första bedömningen görs tidigt. Ofta blir den här gruppen sittande i korridorerna och får vänta länge på beslut och stbiliserande behandling, vilket kan göra att deras tillstånd förvärras. Det blir också svårare för dem som jobbar på akuten att behålla överblick när för många patienter samtidigt befinner sig på akuten.
Målet med de nya arbetssätten är att få patienterna sorterade till rätt kompetens och vårdnivå vid ankomst. På så sätt kan de effektivisera patientflödet och minska patientens väntan på läkare och behandling.
– Om akutvården inte fungerar påverkas hela vårdkedjan. De nya arbetssätten kan både höja patientsäkerheten och bidra till en bättre arbetsmiljö för alla, säger Susann Järhult.
