Artificiell intelligens, AI, kan göra röntgenbedömningar med samma säkerhet som en ortopedläkare. Det visar forskning av Max Gordon, överläkare vid från Danderyds sjukhus, som samarbetat med en forskargrupp vid KTH. I studien har de använt färdiga AI-nätverk och kört Danderyds bildarkiv genom dessa. Underlaget omfattar 256 000 bilder på händer, handleder och fotleder som har delats upp i tre grupper, varav de två första har använts för att träna nätverket i att känna igen frakturer. Varje nätverk består av miljontals parametrar som tillsammans tolkar bilderna och genom att hela tiden göra små justeringar blir igenkänningen bättre och bättre. De bästa nätverken har sedan bedömt röntgenbilder ur den tredje gruppen, bilder som de alltså aldrig tidigare bedömt. Parallellt har två överläkare gjort bedömningar av samma bilder.
AI lika bra som läkare på röntgenbedömning
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Resultatet blev att datorn och doktorerna gjorde lika bra bedömning givet samma bildkvalitet. I drygt 80 procent av fallen kunde både doktorerna och datorn avgöra att det fanns en fraktur. Vår studie visar att man kan ta färdiga nätverk och utveckla dessa, utan alltför stora justeringar, till att göra bedömningar på samma nivå som med tränade människor, säger Max Gordon.
Nu i vår startar en ny studie på röntgen vid Danderyds sjukhus där alla ortopediska röntgenbilder mellan 2002 till 2016 ska bedömas. Det är totalt 1,2 miljoner bilder. Både röntgen- och ortopedläkare kommer att delta.
Enligt Max Gordon finns en hel utmaningar att jobba vidare med. En av dessa är komplexiteten.
– AI kan tränas i att lösa specifika problem, exempelvis går mätning på en handled inte att använda för en hand och en AI kan inte heller se olika diagnoser, exempelvis artros.
Max Gordon berättar också att AI trots många rimliga bedömningar fortfarande kan vara ute och cykla ibland. Han ger Googles AI, som tror att en 3D-printad sköldpadda är ett gevär, som ett exempel.
– Problemet med tekniken är svår att veta, våra hjärna vet att synfältet har en blind fläck och fyller i information. AI kan inte det, därför är det så viktigt att inte släppa det fritt. I piloten vi gjort förstår alla att det ibland kan bli en sköldpadda och så småningom kommer vi att förstå anledningen till detta. Människan och datorn kompletterar varandra väldigt bra och kan därmed rensa bort felaktiga uppgifter, förklarar Max Gordon.
AI förändrar läkares och patienters roller
Överläkare Max Gordon som studerar artificiell intelligens, AI, för röntgenbedömningar har som mål att förbättra bedömningsprocessen. Han tror också att vårdprofessionernas och patientens roll kommer att förändras, där vi inom de närmaste tio åren kommer att gå från bedömningar som att en patient ska opereras till att läkare och patient tillsammans diskuterar risken för problem vid en eventuell operation.
– Det kommer förändra dagens arbetssätt markant. Vården kommer att bli mer personcentrerad och inkluderande där patienten
behöver fatta de avgörande besluten utifrån läkarens information. Läkare och vårdpersonal behöver vara beredda på att prata om det här sakerna och vad de kommer att innebära för deras respektive patientens roll.
AI:s intåg för bedömningar kommer alltså inte att ge tvärsäkra svar, utan en sannolikhet för risker och möjligheter att förhålla sig till. De flesta patienter han har varit i kontakt med är positiva, även om vissa inte riktigt förstår vad AI faktiskt innebär.
– De flesta tycker att det är intressant och inkluderande och förstår att resultaten inte är svarvita utan något att förhålla sig till. Andra tycker att det är svårt att förstå innebörden av risker och vill att doktorn ska ta beslut. Det finns också en övertro på tekniken – vi kommer inte att bota cancer imorgon heller.
Fortsatta studier på Danderyd
Studien med artificiell intelligens, AI, för röntgenbedömning är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus. Underlaget i pilotstudien som avslutades i höstas omfattade 256 000 bilder på händer, handleder, fotleder. I drygt 80 procent av fallen kunde både doktorerna och datorn avgöra att det fanns en fraktur.
Nu är en fortsatt studie inledd och den inkluderar röntgen- och ortopedläkare på Danderyds sjukhus. Hela sjukhusets ortopediska röntgenregister ligger som grund, det är cirka 1,2 miljoner bilder. Här kommer högupplösta bilder att användas, något som skulle kunna ge än bättre resultat.
Överläkare Max Gordon, som leder studien, tittar även på möjligheterna med att träna programmet till att zooma in på en bild, på samma sätt som läkare gör. Målet med den andra studien är att skapa en enhetligare klassificering och en gemensam måttstock inom röntgenbedömning. Max Gordon tror också att det skulle öppna upp för ytterligare forskning där man kan gå tillbaka till digitala arkiv och göra studier kring överlevnad, sjukdomsutveckling och arbetsförmåga – studier som tidigare har varit omöjliga på grund av mängden data som skulle behöva hanteras.