När Kristina Lockner, operationssjuksköterska och ordförande för Riksföreningen för operationssjukvård, började studera vad kollegor inom hennes profession hade för kunskap om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och hur patienter delgavs information om levnadsvanor inför operation, visade det sig att kunskapsbristen var stor.
Förebyggande vårdarbete en stor hälsovinst
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det kan innebära en risk för personer som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp om de inte har blivit informerade och haft möjlighet att förändra sina levnadsvanor inför operationen.
Del ett i projektet handlade om att ta reda på den perioperativa sjuksköterskans kunskaper inom området. Kristina Lockner berättar att kunskapsbristen var stor, både om att det fanns nationella riktlinjer, men också hur levnadsvanor påverkar en person som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp. Projektet fortlöpte och del två gick bland annat ut på att se vilken information patienterna fick inför och efter operation med fokus på de fyra levandsvanorna; tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet.
– Vi tog hjälp av våra distriktssamordnare som skickade in det material som kliniker och sjukhus förmedlar. Vid en första anblick var det ”oj, så mycket olika information”. Den ser väldigt olika ut beroende på klinik och sjukhus och är inte ens enhetlig på ett sjukhus. Det handlar mer om att lämna smycken hemma. Några informerar om vikten av att vara tobaksfri inför operation, endast i ett material vi såg användes ordet levnadsvanor, berättar Kristina Lockner.
För att förbättra situationen togs det fram ett kunskapsunderlag för operationssjuksköterskor med risker och konsekvenser av ohälsosamma levandsvanor inför kirurgiskt ingrepp. Materialet tog slut i ett nafs.
– Operationssjuksköterskors arbetsmetod med perioperativa modeller har funnits länge, men genomslaget har varit knappt då det saknas personal och resurser. Om en operationssjuksköterska ska kunna ha en roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet så krävs en annan organisation, ett nytt arbetssätt. Det är för sent när patienten rullas in på operation, förklarar Kristina Lockner och påpekar att det inte behöver vara personer med den professionen som sköter den informationen, men att det är fullt möjligt att utveckla rollen.
Vad är ditt drömscenario?
– Att läkaren som tar beslut om operation och ser att det är tre månaders väntetid säger ”vi startar redan idag med förberedelser inför din operation. Du ska få träffa en sjuksköterska så att ni tillsammans kan lägga upp en plan för hur du kan bidra till ett optimerat resultat.” Att det finns en app med information om levnadsvanor och hygien, där patienten kan se hur de ska förbereda sig och skicka information till vården. På det sättet blir det inte en väntan, utan en del av behandlingen.
Projektet Stark för kirurgi – stark för livet
Drivs av Svensk sjuksköterskeförening och Riksföreningen för operationssjukvård. Bakgrunden är att operations- och anestesisjuksköterskornas, det vill säga den perioperativa sjuksköterskans, roll inte har varit tydlig och identifierad i arbetet med levnadsvanor. Syftet är att öka patientsäkerheten vid operation genom att förbättra livsstilen före och efter operation samt en bibehållen god livsstil efter operation. Evidens om levnadsvanor är en förutsättning. Del ett handlade om att ta reda på operationssjuksköterskornas kunskap om riktlinjer. Del två handlade om att ta reda på vilket material som delgavs patienterna. Nu i januari ska projektet slutrapporteras och pengar söks nu inför steg tre där de vill involvera patienterna. Nu söker de efter en klinik, eller helst ett sjukhus där både patienter och operationssjuksköterskor involveras, att göra en pilotstudie på.