Personcentrerad vård utmanar både kultur och struktur

Bakgrunden till arbetet var att patienterna vid avdelningen i de flesta fall var nöjda, men det fanns en punkt som var ständigt återkommande i den årliga patientenkäten från Sveriges kommuner och landsting – patienterna kände sig inte delaktiga. Avdelningen blev en pilotavdelning för personcentrerad vård i nära samarbete med Göteborgs centrum för personcentrerad vård, GPCC. En tredjedel av personalstyrkan gick en utbildning, sjuksköterskor, läkare och chefer tillsammans. Julia Olsson och Caroline Jörnebrant bad själva om att få ta ett större ansvar för att utveckla avdelningens arbetssätt i en mer personcentrerad riktning.

– Det var en tuff start med mycket negativa tankar. ”Ge oss mallen så går vi tillbaka och implementerar det här”, sa det flesta. Men det finns ingen mall, vi har fått testa oss fram, berättar Caroline Jörnebrant.

De började titta på sin rondstruktur och idag möts alla professioner tillsammans som ett team för att i partnerskap med patienten lägga upp en gemensam vårdplan från dag ett. Redan här sätts ett preliminärt utskrivningsdatum. Under arbetet med ronden såg de andra viktiga delar som behövde förändras. Strukturen för ankomstsamtalet har förbättrats och de har infört en hjärtdagbok.

– När man väl lyfter på locket ser man att det finns mycket där under, många små arbetssätt som är nyckelfaktorer för att nå en mer personcentrerad vård, säger Julia Olsson.

De arbetar nu tillsammans med GPCC för att utveckla en spelapp där man kan kan lära sig om personcentrerad vård genom övningar både i spelet och uppdrag att utföra i det dagliga arbetet. Och att förbättra ronden ytterligare är något de gärna ger sig i kast med.

– Vi är lite avundsjuka på Kungälvs sjukhus där de bjuder in patienten till ett rondsamtal i ett neutralt rum istället för att göra ronden vid patientens säng. Vi möter motstånd där men jobbar på det.

Förändringar som arbetet lett till

Ankomstsamtalet

Patientens berättelse är kärnan i personcentrerad vård. Julia Olsson och Caroline Jörnebrant berättar att de funderade på när de fick tid att sätta sig och prata med patienten och snabbt insåg att det främst var vid ankomstsamtalet. Nu använder de en mall som sjuksköterskan som möter patienten fyller i. Mallen innehåller både fritextsvar och kryssalternativ för att passa alla slags medarbetare. I mallen finns frågor som vad som gör patienten glad, vilka resurser och styrkor hen besitter och hur hemsituation ser ut.

Ronden

Idag träffas teamet med läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och i vissa fall fysioterapeut, för en kort genomgång. Tillsammans möter de sedan patienten som får börja berätta sin historia. Tillsammans upprättas en vårdplan och ett preliminärt utskrivningsdatum sätts. En sjuksköterska antecknar allt och skriver sedan ut en kopia till patienten. Dokumentet är levande och uppdateras vid varje rond. Inga medicinska termer används utan vårdplanen ska vara lättförståelig och tvärprofessionell så alla vårdprofessioner och patienter kan använda sig av den. Vid utskrivningssamtalet används vårdplanen som läkemedelsberättelse.

– Det finns tydliga mål, alla inblandade vet vad som ska hända. Det är lätt för nästa team att ta över och redan här kan jag som sjuksköterska prata om vad som behövs efter utskrivning, säger Julia Olsson.

Hjärtdagboken

Många patienter vill skrina ned anteckningar under sin vistelse. Därför skapades Min hjärtdagbok. I den finns förutom anteckningsmöjligheter en sida med alla rutiner på sjukhuset för att patienten lätt ska kunna se hur en typisk dag på avdelningen ser ut. Boken innehåller också förslag på frågor man som patient kan ställa vid ronden och en lista på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar så patienten ser sin del i vården.

– På sjukhuset vägs patienterna var eller var tredje dag, rutiner som lätt faller bort när de kommer hem. Här har vi redan vid inläggning uppmärksammat dem på rutiner som är bra att fortsätta med även efter hemgång, säger Caroline Jörnebrant.

Läs också Kvalitetsvårds artikel om personcentrerad vård här