Det visar en ny studie vid Högskolan Kristianstad. I studien har Cicilia Nagel som är universitetsadjunkt i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad studerat arbetsrelaterade diagnoser inom mental ohälsa, som ångest, depression, utmattning och stress.
Så drabbade pandemin sjuksköterskorna
Arbetsmiljö Mer än var fjärde sjuksköterska drabbades av stress och utmattning under pandemin. Och dubbelt så många drabbades av depression eller ångest.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi ville undersöka sambandet mellan olika faktorer i sjuksköterskornas arbetssituation före och under covid-19-pandemin, berättar hon.
Påverkade av stress och hög arbetsbelastning
Resultaten visar att sjuksköterskornas arbetsrelaterade diagnoser ökade markant under pandemin:
Sjuksköterskor med diagnos på utmattning och/eller stress
- 2017: 8,1 procent
- 2020: 26,4 procent
Sjuksköterskor med diagnos på depression och/eller ångest
- 2017: 5,3 procent
- 2020: 10,2 procent
– Vi fann även att brist på glädje i det dagliga arbetet, en ökad arbetsbelastning och brist på stöd från kollegor hade en ökad association med arbetsrelaterad ohälsa.
Kan leda till bristande kvalitet
I en tidigare studie som Kvalitetsvård skrivit om konstaterar Cicilia Nagel att pandemin innebar en rad utmaningar för sjuksköterskorna när det gäller psykosociala, etiska och organisatoriska frågor.
Cicilia Nagel förklarar att tidigare forskning har visat att sjuksköterskors mentala ohälsa leder till en bristande kvalitet på omvårdnad.
Genom att kartlägga vilka arbetsrelaterade faktorer som har direkt inverkan på sjuksköterskornas mentala hälsa hoppas hon att resultaten kan höja kvaliteten på omvårdnaden och därmed få fler sjuksköterskor att vilja stanna i yrket.